"Kafferkvinnan Sara” uppmärksammades med skylt och ceremoni

Kalmar Artikeln publicerades
Den nyligen uppförda skylten berättar om ”Kafferkvinnan” Sara Makatameles liv, strax intill hennes gravsten.
Foto: Anton Hansson
Den nyligen uppförda skylten berättar om ”Kafferkvinnan” Sara Makatameles liv, strax intill hennes gravsten.

För 115 år sedan avled Sara Makatamele i Kalmar. En gravsten uppfördes på Södra kyrkogården, som utläste ”Kafferkvinnan Sara † 1903”. På onsdagen hedrades hon med en ceremoni och en ny skylt intill graven som berättar om hennes människoöde.

"Benämningen ”kaffer” är idag ett mycket nedsättande ord. Varför ordet används på hennes gravvård och om det var hon själv som bestämde det vet vi inte.”

Så lyder näst sista raden på den nya skylt som uppförts intill Sara Makatameles gravsten på Södra kyrkogården.

– Det är en sten som väcker frågor. Skylten och dagens ceremoni ägnas åt att lyfta fram ett märkligt människoöde. Det är även en del i att levandegöra kyrkogården, att lyfta fram människor som bott i trakten och blir ett en del av ett kulturminne, säger Gunnar Thorbert, begravningsutskottets ordförande i sitt välkomstanförande.

Ett iögonfallande stort antal personer hade samlats för att bevittna ceremonin. Efter Gunnar Thorberts inledning skred Lina Frank från Jenny Nyströmsskolans teaterprogram in, tidstypiskt klädd i sekelskiftsklänning. Hon gestaltade Cecilia Fryxell, föreståndare för Rostads flickskola, arbetsgivare och omtalat god vän till Sara Makatamele.

Därefter spelade Mpho Ludidi, själv Sydafrikan, sin låt Izibongo som är en hyllning till Sydafrikas starka kvinnor.

Författaren Per Anderö har kartlagt och skrivit en bok om Sara Makatameles liv.

– Det känns enklare när vi står här att vända mig direkt till Sara. Hur kändes det för dig att leva i en totalt vit omgivning? Längtade du tillbaka till Sydafrika? Jag vet inte var du är nu, om du är i Kalmar, Sydafrika eller rent av himlen. Men jag hoppas du mår bra, sa han.

Författaren Per Anderö, som skrivit en bok om Sara Makatameles liv, höll ett känslosamt anförande riktat direkt till hennes grav.
Foto: Anton Hansson
Författaren Per Anderö, som skrivit en bok om Sara Makatameles liv, höll ett känslosamt anförande riktat direkt till hennes grav.

Talet kändes personligt och var rörande. Och trots att varken Per Anderö eller någon annan på plats rimligtvis kan ha träffat Sara Makatamele levandegjordes hon en kort stund på Södra kyrkogården, 115 år efter sin död.

Fakta

Sara Makatamele

Hösten 1862 kom Sara Mazahr Makatamele till Kalmar. Hon var då omkring 17 år gammal och väntade sin dotter Emelie ”Millan” Boy. Sara var från provinsen Transvaal. Som liten ska hon ha blivit tillfångatagen av boer och såld som slav vid åtminstone ett par tillfällen. Till slut kom hon till generalkonsul Alrik Forssmans familj och arbetade för dem i fyra år innan de beslutade att resa till Sverige.

I Kalmar omhändertog stadens missionsvänner Sara och hennes dotter Millan. De fick lära sig svenska och undervisades i kristendom. De döptes i Domkyrkan och Sara konfirmerades 1865. Den som särskilt tog sig an Sara var föreståndarinnan för Rostads flickskola i Kalmar, Cecilia Fryxell. Sara bodde och arbetade hos Cecilia Fryxell medan dottern fick växa upp i järnhandlare Borells familj. Cecilia och Sara blev med tiden mycket goda vänner. Saras omsorg om Cecilia när hon blev äldre är omvittnad.

Sara var då hon levde en av få personer i Kalmar med afrikanskt ursprung. Det berättas att när hon steg i land här 1862 blev det nästan upplopp för att alla ville se henne. Med tiden fick hon smeknamnet Svarta Sara.

Benämningen ”kaffer” är idag ett mycket nedsättande ord. Varför ordet används på hennes gravvård och om det var hon själv som bestämde det vet vi inte.

I samma gravkvarter som Sara, närmare gravkapellet, ligger dottern Millan begravd.

(Texten är hämtad från skylten som uppförts bredvid hennes gravsten)

Visa mer...