Kommunen hävdar balans på bostadsmarknaden - Kalmarhem håller inte med

Kalmar län Artikeln publicerades
Enligt Länsstyrelsens sammanställning av årets bostadsmarknadsenkät uppger alla kommuner utom Kalmar att de har ett underskott på bostäder.
Foto: Anders Johansson
Enligt Länsstyrelsens sammanställning av årets bostadsmarknadsenkät uppger alla kommuner utom Kalmar att de har ett underskott på bostäder.

Av länets 12 kommuner uppger alla utom en att de har ett underskott på bostäder. Kalmar uppger däremot att det råder balans på bostadsmarknaden. Kalmarhems vd håller inte med.

– Nej det tycker inte jag. Jag skulle säga att det fortfarande råder bostadsbrist för vi har väldigt många sökande på våra hyresrätter, säger Per Stephani, vd för Kalmarhem.

Enligt Länsstyrelsens sammanställning av årets bostadsmarknadsenkät, där kommunerna har svarat på frågor om bostadsbrist och bostadsbyggande, uppger alla kommuner utom Kalmar att de har ett underskott på bostäder. Ett underskott som beräknas kvarstå på tre års sikt, i alla kommuner utom i Kalmar och Västervik.

De främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet enligt länets kommuner har alla med ekonomiska faktorer att göra; höga produktionskostnader, svårigheter för privatpersoner att få lån samt svag inkomstutveckling hos hushållen.

Kalmarhems vd Per Stephani håller inte med om att det skulle råda balans på bostadsmarknaden i Kalmar kommun.
Foto: Andreas Yngvesson
Kalmarhems vd Per Stephani håller inte med om att det skulle råda balans på bostadsmarknaden i Kalmar kommun.

Förra året påbörjades byggandet av 942 bostäder i Kalmar län. I år och nästa år bedömer kommunerna att det kommer påbörjas 3 883 nya bostäder i vårt län, varav 1 794 beräknas bli hyresrätter.

– Det finns säkert många som tycker att det byggs för mycket, även om inte vi ser de signalerna just nu. Men det gäller att vi är lyhörda för marknaden och har superkoll så att vi inte förbygger oss, säger Per Stephani.

Senast Kalmarhem hade lägenheter ute vid Stensberg så hade de 1 000 sökande på 100 lägenheter.

Kommunerna bedömer att bostadsmarknaden är särskilt svår för ungdomar och nyanlända och det håller Per Stephani med om.

– Tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden idag är särskilt tuff för ungdomar, men även andra grupper i samhället som kanske inte hunnit spara ihop pengar eller stått inskrivna i bostadskön. Hos oss får man inte ställa sig i kön förrän man fyllt 18 år och sedan är det då cirka fyra års kötid, då har man hunnit bli 22 år. Vi behöver hjälpa dessa människor att fortare ta sig in på bostadsmarknaden, säger han.