Lagrådet sågade gymnasielagen - politikerna sa ja

Sverige Artikeln publicerades
Riksdagen röstade igenom den kritiserade gymnasielagen.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Riksdagen röstade igenom den kritiserade gymnasielagen.

Förra årets mest uppmärksammade Lagrådskritik kom med gymnasielagen. Riksdagen klubbade ändå igenom förslaget, med stöd av Centern.

"Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas", skrev Lagrådet när de fick förslaget på sitt bord.

Migrationsdomstolen i Malmö ansåg att lagen håller så låg kvalitet att den inte kan tillämpas.

Lagen handlade om ett förslag från regeringen där 9 000 ensamkommande som väntat i minst 15 månader skulle kunna få uppehållstillstånd om de studerade.

Av de cirka 9 000 som skulle beröras av regeringens förslag har cirka 2 000 redan fått lagakraftvunna utvisningsbeslut. Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas vilken effekt det har på upprättandet av prövningssystemets legitimitet:

"Ett av rekvisiten för bifall för de nämnda 2 000 personerna är således att utlänningen inte rättat sig efter ett tidigare lagakraftvunnet utvisningsbeslut", skriver Lagrådet.

Lagrådet ansåg att de nya reglerna kan ifrågasättas principiellt.

Lagrådet ifrågasatte också gränsdragningen i förslaget. Det gäller bara dem vars ansökan registrerades hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. "Vilka möjligheterna är till uppehållstillstånd beror alltså inte på den enskildes förhållanden, utan på Migrationsverkets agerande. Det kan starkt ifrågasättas om detta är en objektivt godtagbar princip", skrev Lagrådet.

Juristerna i Lagrådet ansåg också att det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd.

"Även i svensk rätt i övrigt är det inte en princip att låta utdragna handläggningstider i sig vara skäl för att bifalla ansökningar av olika slag. Förslaget väcker i detta avseende frågor som inte alls analyserats i lagrådsremissen", skriver Lagrådet, som anser att förslaget inte uppfyller kraven för beredning av lagstiftning.

De höga juristerna ifrågasatte att det räcker med att man har för avsikt att studera för att få uppehållstillstånd. Det krävs inte att studier faktiskt bedrivs. Någon kontroll av att utbildning påbörjas ska heller inte ske.

Även att personer med oklar identitet ska kunna beviljas uppehållstillstånd inte beretts på ett godtagbart sätt.

Trots kritiken drev regeringspartierna med stöd av Centerpartiet lagen genom riksdagen. Och trots att Centerpartiet höll med om att lagen var undermålig gav man den alltså sitt stöd i riksdagen.