Länsmuseet har redan börjat skära ned - väntas gå 500 000 back

Kvarnholmen
Jonas Hellberg är ordförande för Sveriges länsmuseer och för Kalmar läns museum.
Foto: Karin Asmundsson
Jonas Hellberg är ordförande för Sveriges länsmuseer och för Kalmar läns museum.

Nu skickar landets länsmuseer ett nödrop till regeringen: Blir det inte mer pengar blir det nedskärningar på vart tredje museum. I Kalmar har man redan börjat skära ner och väntas gå en halv miljon back i år. Flera utställningar ställs in.

– Säkerställs inte grundfinansieringen står länsmuseerna inför ett mycket allvarligt läge. Förutom uppsägningar riskerar museernas samlingar av historiska föremål och byggnader inte få den vård och det skydd som krävs. Jag överdriver inte om jag påstår att vårt kulturarv på många håll hotas att bli förstört för kommande generationer, säger Jonas Hellberg (S), ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd och samtidigt ordförande för länsmuseet i Kalmar.

Det var i maj som Sveriges länsmuseer slog larm om att pengarna tryter. De krävde höjda anslag, annars skulle det bli risk för nedskärningar.

De senaste femton åren har redan museerna tvingats säga upp var tionde anställd, och om inte pengarna kommer blir det mer. Enligt Jonas Hellberg väntas mer än vart tredje av landets länsmuseer få minska på antalet anställda under nästa år.

I Kalmar har man redan börjat skära ner.

– Under 2019 har vi avslutat två heltidstjänster och är mycket återhållsamma med att tillsätta vikariat till exempel vid tjänstledigheter. Detta har givit tre tjänster 2019, förklarar Hellberg.

Fler åtgärder väntar.

– Vi kommer att ha färre tillfälliga utställningar under 2020. Förebyggande konserveringsverksamhet i magasin genomförs i begränsad omfattning, vilket leder till ökad risk för skador längre fram.

Kronans kanoner konserveras.
Foto: Lina watanen
Kronans kanoner konserveras.

Investeringarna får också stå tillbaka:

– Vi har minskad takt i digitaliseringen. Färre publika visningar av magasin och paus i flytt av textilsamling är andra exempel. Därtill har vi avslutat vårt engagemang vid Eketorp på grund av ekonomin.

Det kommer ändå inte att gå ihop.

– Prognosen i dagsläget för ekonomin är minus 500 000 kronor 2019, berättar Hellberg.

Länsmuseet lämnade Eketorp för att rädda ekonomin.
Foto: Jennifer Alm
Länsmuseet lämnade Eketorp för att rädda ekonomin.

Han ger andra exempel runt om i landet: Gävleborg räknar med en större neddragning av personalen och Kulturen i Lund, som planerar att upphöra med allt ickeakut byggnadsunderhåll för cirka 60 kulturhistoriska byggnader.

Västergötlands museum har en liknande situation: Underhållet av deras kulturhistoriska byggnader, Kråks herrgård, Götalaflyglarna och de 25 husen i Fornbyn, är kraftigt eftersatt. Kostnaderna för att åtgärda bara det nödvändiga uppgår till mångmiljonbelopp.

Upplandsmuseet kommer att utreda möjligheten till att återinföra entré för att på så sätt kunna bekosta nya utställningar och i Kristianstad ser museet över möjligheten att börja gallra i sina samlingar.

På Gotland kommer konstmuseet att stängas i början av november eftersom länsmuseet inte har råd med de klimatanpassningar som krävs.

Flera länsmuseer uppger att de inte länge tillsätter vikarier vid exempelvis tjänstledigheter, att pensionsavgångar inte ersätts med nyanställda och att tidsbegränsade anställningar inte förlängs.

– Länens museichefer vittnar om återkommande neddragningar och en kraftig underbemanning. Någon förbättring tycks inte stå för dörren. Tvärtom riskerar flera museer att stå inför ytterligare neddragningar i framtiden. Museernas roll som viktiga kunskapsinstitutioner såväl i museilagens som i allmänhetens mening, äventyras därmed. Det är mycket oroande, säger Inga Göransson (C) vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd.

Hon menar att viktig kompetens nu kommer att gå förlorad.

Sammantaget så ser det illa ut.

– Länsmuseernas ekonomiska förutsättningar är inte längre rimliga. Budgetarna är på många håll urholkade. Underfinansieringen har pågått i många år men nu känns det som vi är i en återvändsgränd. Sämst har staten varit på att kompensera för inflation och löneutveckling. Nu sänder vi en nödsignal till staten och regionerna. Höj grundfinansieringen, uppmanar Jonas Hellberg.