Lantbrukare fick 10 procent av skörden: ”Den stora krisen och smällen är i vinter”

Kalmar Artikeln publicerades

Den rådande värmen och torkan har slagit hårt mot lantbrukarna. Bristen på regn har gett sämre skördar och när det nu är dags för den andra vallskörden tycks resultatet vara allt annat än önskvärt.

Östra Småland har tidigare rapporterat om den svåra torkan som plågar Kalmar läns lantbrukare. Många drabbas av foderbrist och flera oroliga djurägare har ringt KLS för att prata om läget. En lantbrukare som uttalat sig är Lennart Svenzén som nu i veckan ska göra den andra vallskörden. Hans förhoppningar på en bra skörd är låga.

Vallskörden går fortfarande att rädda om det kommer regn.
Foto: Amelia Rydeberg
Vallskörden går fortfarande att rädda om det kommer regn.

– Det är väldigt lite att ta. Vi tar några rundbalar av det lilla som blir, säger Lennart Svenzén, på Nöbble gård.

Även om det är långt ifrån en normalskörd är det viktigt att ta tillvara på den skörden som blir, förklarar Lennart Svenzén.

– Det gäller att ta det medan det är något vettigt att ta och innan det blir förstört. Korna kräver hög kvalitet på fodret och då få vi göra så gott vi kan, säger han.

Det är en märkbar skillnad emot tidigare års skördar.

– Det är en fråga om 10 procent i jämförelse med förra årets andra vallskörd. Det är stor skillnad och det är mycket mindre. Den här andra skörden har vi tappat kan man säga och den får vi inte igen.

”Pratar man om 1 000 ton och man får 10 procent på det, förstår man vilka volymer som saknas.”

Trots det torra vädret gick den första vallskörden över förväntan.

– För vår del gick det ganska bra som väl är. Vi fick mer än normalskörd så det är inte jättekatastrof nu.

En förklaring till att de klarat sig bra är att de har en stor areal sett till antalet kor, förklarar han. Det har gjort att de tidigare år har kunnat sälja foder till andra. Men i år ser situationen annorlunda ut.

– Vi har foder men vi kan inte sälja till andra, så vi kommer att ha ett inkomstbortfall.

Förhoppningen är det kommer regn som kan ge en bättre skörd framöver. Den tredje vallskörden är planerad någon gång i oktober, berättar han. Blir den tredje skörden lika dålig som den andra skörd finns risken att läget blir värre.

– Vi kommer nog att ha så att vi klarar oss, om det blir en riktig tredje skörd. Det bygger på det, så vi hoppas på att det blir regn. Skulle det utebli får vi stora problem.

Nöbble gård har drygt 150 nötdjur, lite får och höns. Dessutom odlas foder på 300 hektar mark. Lennart Svenzén, på bilden, driver lantbruket tillsammans med sin familj.
Nöbble gård har drygt 150 nötdjur, lite får och höns. Dessutom odlas foder på 300 hektar mark. Lennart Svenzén, på bilden, driver lantbruket tillsammans med sin familj.

Just nu har de ingen foderbrist. Det största problemet väntas komma längre fram, förklarar han.

– Det är i vinter som det blir jobbigt för många. Framåt januari, februari och mars när man har förbrukat det lagret som man har. Många tror att krisen är nu men nu har alla foder. Den stora krisen och smällen är i vinter om man inte får ihop mer foder.

Hur mycket foder behöver ni nu framöver?

– Tanken är att fylla en silo med majs och det är ett par tusen ton. Sedan är det lika mycket gräs därtill, så det handlar om omkring 7 000 ton foder vi ska ha in. Det är enorma volymer. Pratar man om 1 000 ton och man får 10 procent på det, förstår man vilka volymer som saknas.

Ett annat stort problem är bristen på bete. För att lösa det väljer många att stödutfodra, vilket innebär att de ger foder utomhus istället.

Hur påverkas djuren av värmen?

– De är slöare och går ner i produktion. På sommaren när det är varmt brukar de blir lite tröttare, så det är ingen större skillnad emot tidigare år. Men det har varit så under en längre period i år.

Många gånger är det även privatpersoner som hör av sig och undrar vad de kan göra för att hjälpa till. Vissa erbjuder sig att bidra med mat till djuren i form av bland annat en korg frukt.

Lennart Svenzén berättar att han är tacksam för deras välvilja, men att det i det stora hela inte gör någon skillnad.

– Behöver jag något så är det tusen ton av någonting och det är enorma mängder man gör av med. Vi kan inte heller göra om foderstat till korna. De vill ha samma foder hela tiden och det går inte att blanda i vad som helst av små mängder. Risken är att de blir sjuka istället.

Det blir ett stort jobb att ta tillvara på den lilla mängd som erbjuds, menar han. Rent kostnadsmässigt blir det även för dyrt att både hämta små mängder foder.

Ett bättre sätt att hjälpa till är därför att vara mer medveten när man handlar.

– Det är viktigt att köpa svenskt så vi får bra betalt för det vi levererar och så att vi får bort det. Skörden påverkas inte men vi får inkomsten därifrån.

Vad blir de värsta konsekvenserna om man inte får tag i foder?

– Det är att man får nödslakta. Då är det kadaver och man får betala för att bli av med djuren. Det är inte alla som har ekonomiska förutsättningar för det.

Hur skulle du beskriva din känsla?

– Jämför det med ett vanligt jobb och tänk att alla papper på kontoret brinner upp och du får ingen lön. Lägg sedan på att du redan sitter på en stor skuld på verksamheten. Nu är jag i den här branschen och det är ett risktagande. Det finns inga försäkringar man kan ta för att det blir torrt.