Miljöomsorg bakom minskat köttätande

Kalmar Artikeln publicerades
Mattias Renhorn är kock på Porten i Kalmar, som serverar enbart vegetariskt på lunchen.
Foto:Karin Asmundsson
Mattias Renhorn är kock på Porten i Kalmar, som serverar enbart vegetariskt på lunchen.

Det är omsorgen om klimatet och miljön som gör att köttätandet i Sverige minskar för första gången på många år. Det menar Mattias Renhorn, kock på Porten i Kalmar som har en vegetarisk lunchservering.

– Personligen tror jag att man under lång tid basunerat ut att det inte håller miljömässigt att vi fortsätter att äta kött i den här utsträckningen, och att många har hörsammat det.

Andra faktorer som förklarar att köttätandet minskar är omsorg om den egna hälsan och etiska skäl, som att det är fel att föda upp djur för att slakta dem.

Det är Jordbruksverket som summerat förra årets köttkonsumtion. För första gången på länge minskar den totala förbrukningen av kött. Minskningen är 2,6 procent under 2017. I genomsnitt äter varje svensk 87,5 kilo kött varje år.

För ett par veckor sedan presenterade företaget Ungdomsbarometern en livsstilsrapport som visar att en tredjedel av alla unga väljer bort kött och animaliska produkter. Studien som bygger på intervjuer med drygt 23 000 ungdomar mellan 15 och 24 visar att det är en livsstil att identifiera sig som vegetarian. Men samma rapport visar att var femte ung som kallar sig vegetarian äter kött ibland.

Att alltfler äter kött ibland känner Mattias Renhorn igen.

– En del väljer bort kött en dag i veckan, andra äter kött bara vid festliga tillfällen.

Vegetarisk mat i sig är inte automatiskt nyttigare än kött eller fisk, säger han.

- Man kan göra grönsaksprodukter eländiga också! Det är en utmaning att producera bra vegetarisk mat, att inte överkoka. Det ska inte vara för färdigt, det måste finnas krispighet i botten. Vi kan ångkoka så vi får exakt tillagning för att kunna bevara färger och smaker.

Numera börjar könsfördelningen bland lunchgästerna bli ganska jämn. Men i början var det en stark övervikt av kvinnor.

– Om man ska generalisera tror jag att gubbarna är lite segare. Vegotrenden började bland kvinnorna, jag tror att kvinnor överlag är mer medvetna. Men nu har också männen i större utsträckning börjar ta till sig det vegetariska.

Att hitta bra vegetariska recept är inget svårt säger han.

– Man kan göra underbar mat. Men man måste tänka utanför boxen. Det är lätt att göra kött, sås och potatis, man har en klar bild av vad det är och man vet hur det smakar. Man har inte samma referenser när det gäller vegomat. Man vet man har, men inte vad man får.

Samtidigt som köttätande minskar ökar efterfrågan på svenskt kött. Det har lett till produktionsökningar inom alla sektorer.

– I Sverige producerar vi kött och matfågel med flera hållbara mervärden. Det handlar till exempel om låg antibiotikaanvändning och friska djur, djurskyddskrav som går längre än i många andra länder, foderproduktion som följer högt ställda regler för användningen av växtskydds- och växtnäringsmedel samt god tillgång på vatten, säger Åsa Lannhard Öberg, som är jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Enligt Djurens Rätt äter 41 procent av svenskarna vegetariskt en eller flera gånger i veckan. Försäljningen av vegoprodukter har ökat kraftigt i dagligvaruhandeln. Flest vegetarianer finns bland unga vuxna mellan 18 och 29 år.

Fakta

Köttkonsumtion

Köttkonsumtionen minskade med 2,6 procent under 2017.

Vi åt mindre av alla köttslag utom lamm som ökade med 0,1 kg.

Nötkött minskade mest med 1,1 kg, följt av griskött med 0,8 kg och matfågel med 0,4 kg.

I ett längre perspektiv har förbrukningen av kött ökat kraftigt, mellan 1990 och 2017 var ökningen 41 procent.

44 procent av det kött som vi äter i Sverige är importerat.

Importen av griskött har minskat sedan antibiotikadebatten tog fart 2014.

För första året sedan 2009 minskade importen av matfågel 2017, samtidigt som exporten ökade.

Visa mer...