Nu ska Malmfjärden renas med ny teknik

Kalmar Artikeln publicerades
Fabio Kaczala är projektledare för Life SURE, som går ut på att bärga sediment från Malmfjärdens botten och hitta sätt att återanvända det på.
Foto: Andreas Yngvesson
Fabio Kaczala är projektledare för Life SURE, som går ut på att bärga sediment från Malmfjärdens botten och hitta sätt att återanvända det på.

Till våren inleds projektet med att rena Malmfjärdens botten från farliga ämnen som fosfor, zink, bly och koppar. Ungefär 40 000 kubikmeter bottensediment ska tas upp och återvinnas med hjälp av ny teknik.

Malmfjärden ligger stilla när vi träffar projektledaren Fabio Kaczala inne på Fredriksskans. Men under ytan döljer sig föroreningar i form av bly, koppar, krom, nickel, zink och fosfor. Detta ska nu bärgas och återvinnas.

– Malmfjärden ligger mitt i stan och har förorenas av dagvatten och av Fredriksskans som ju är en gammal soptipp, berättar Kaczala.

Snart ska det börja byggas bostäder på Fredriksskansområdet i samband det vill Kalmar kommun rusta upp och anordna strandpromenader längs med fjärden.

– Malmfjärden är ett attraktivt område för Kalmar kommun och de vill sanera den för att förbättra vattenkvaliteten.

Fabio Kaczala är projektledare för Life SURE, som projektet kallas. Det är ett samarbete mellan Kalmar kommun, Linneuniversitetet och Techmarket Sweden med ekonomiskt stöd från EU:s miljöprogram LIFE och Hav och Vattenmyndigheten.

Han anställdes av Kalmar kommun i april men jobbade redan innan med projektet på Linnéuniversitets sida. Målet med projektet är att med ny teknik avlägsna och återvinna förorenat bottensediment från Malmfjärden.

Det rödmarkerade området av Malmfjärden är det område som projektet ska utföras på.
Foto: Kalmar kommun
Det rödmarkerade området av Malmfjärden är det område som projektet ska utföras på.

– Vi har tagit mycket tester och området är lätt förorenat. Jämför man med Oskarshamns hamn så är det väldigt stor skillnad. Enligt våra provtagningar är fosfor det som finns mest här och vi uppskattar att det är runt 7 700 kilo. I Oskarshamn har de tagit upp 600 ton zink, säger Kaczala.

Men föroreningar finns och Fabio Kaczala som länge forskat om deponi tror att mycket av ämnena som finns ska gå att återanvända. För exempelvis fosfor finns redan tekniker att återvinna.

– Jag har forskat mycket i deponi och hur vi kan se det som en resurs. För 30 år sedan var det ingen som tyckte det var viktigt att återvinna plast och annat i hemmet, men nu är det självklart. Så det tar tid att lära sig och ändra ett beteende.

– Vi vill se om det går att återanvända sedimentet som tas upp. Det kan vara till cement, bullervallar, utfyllnad i Kalmar Hamn och kanske som sluttäckning på Moskogen. Det finns möjligheter och vi vill försöka hitta sätt att utnyttja sedimentet, säger han.

Maskinen som ska användas i Malmfjärde är en prototyp.
Foto: Kalmar kommun
Maskinen som ska användas i Malmfjärde är en prototyp.

Metoden som ska användas är ovanlig och används inte på många ställen. Det är en prototyp som ska testas och utvärderas. Det är en slags dragflotte med en undervattensdel. I undervattensdelen finns en pump som pumpar upp sedimentet direkt upp på land där det ta som hand.

– Det är inte så många som använder den här metoden. Men det som är bra är att den har mindre påverkan på miljön än konventionella metoder. Den är också kostnadseffektiv eftersom den kräver minimalt med arbetskraft när den väl är i bruk.

Planen var att projektet skulle ha varit igång nu men det har blivit lite försenat.

– Tanken är att projektet ska vara färdigt juli 2021, men eftersom vi kommer igång åtta månader senare än planerat så förlängs det nog med sex månader. Vi kommer börja första delen av 2019 och testköra ett tag först innan vi går till full drift, säger Fabio Kazcala.

Fakta

LIFE

LIFE: ”Life-programmet är EU:s finansieringsinstrument för klimat- och miljöprojekt. Programmet fördelar 3,46 miljarder Euro under åren 2014-2020.

Visa mer...