Ny svampsjukdom hotar skogen

Kalmar Artikeln publicerades
Diplodia pinea är vanlig i Sydeuropa och dödar tallens årsskott.
Foto:Skogsstyrelsen
Diplodia pinea är vanlig i Sydeuropa och dödar tallens årsskott.

En tallskog sydväst om Kalmar har drabbats av ett angrepp av svampsjukdomen Diplodia. Det var skogsägaren själv som kontaktade Skogsstyrelsen sedan man observerat bruna toppar på tallarna.

Förra året konstaterades de första angreppen på tall i Kalmar län av svampsjukdomen Diplodia pinea, på en två hektar stor skog. Diplodia pinea är en sydeuropeisk svamp som tidigare inte har påträffats i Sverige.

– Jag fick ett telefonsamtal från skogsägaren om skadorna och vi fick även bilder. Men det var först efter en analys av prover hos Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala som vi kan konstatera att fanns sporer av Diplodia i beståndet, säger Ove Arnesson, skogsskadesamordnare vid Skogsstyrelsen, Kalmars distrikt.

Det är första gången som prover visar att den fått fäste i ett bestånd i Småland. Angreppet förstärker bilden av att sjukdomen nu är något skogsägarna får vara beredda på i södra och mellersta Sverige.

– Skogsägaren bör se över sin tallungskog och finns ett misstänkt angrepp av diplodia vill vi gärna att skogsägarna kontaktar oss. Hittills finns det två konstaterade angrepp, och vi har skickat in flera prov som varit negativa. Man ska vara uppmärksam, men det finns ingen anledning att måla fan på väggen, säger Ove Arnesson.

Under hösten kom de första rapporterna från Kalmar län om misstänkta angrepp av Diplodia på tall. Detta bekräftades senare efter provtagning. Angreppen finns i Kalmar och Vimmerby kommuner. Lite senare konstaterades också angrepp i Kronobergs län.

Svampen blir ovanligt skadlig på våra breddgrader, och nu ska den akutkartläggas.

Diplodia pinea är vanlig i Sydeuropa och dödar tallens årsskott. Följande år bildar tallen nya skott och blir buskig. Det ger sämre virke och det går åt mycket energi för träden som kan dö. Sannolikt finns den på fler ännu inte upptäckta platser inom regionen. Rekommendationen är att röja ner angripna stammar för att minska sporspridningen, men då med beaktande av tidpunkten.

I höstas konstaterades ett utbrott av svampsjukdomen i ett 30 hektar stort bestånd i Hälsingland. Det innebär att Skogsstyrelsen anser att tallsjukdomen är etablerad i södra och mellersta Sverige. Svampens utbredning gynnas av klimatförändringarna. Eftersom den är en svår skadegörare i sydöstra Europa, bör skogsägare följa utvecklingen noga.

Under förra året var multiskador på tall och utbredningen av svampsjukdomen Diplodia två av de mest framträdande skogsskadorna, enligt Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, menar att Diplodia pinea får anses som etablerad i Sverige och spridd i södra och mellersta Sverige.

– Det är överraskande men också oroande att sjukdomen finns så långt norrut. Det kan få stora konsekvenser för markägare med ökade kostnader vid föryngring, säger Nils Frank, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Hudiksvall i ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen.

Sommaren 2016 var första gången som Diplodia pinea upptäcktes på beståndsnivå. Då handlade det om ett cirka 15 hektar stort område med tallungskog utanför Arlanda. Skogsägaren fick avverka beståndet och träden flisades och brändes för att inte sporerna skulle sprida sig. Sedan dess har svampsjukdomen konstaterats på flera ställen i södra och mellersta Sverige.

– Det här har passerat under radarn och omfattningen är nog betydligt större än vi tidigare har förstått. Nu går sjukdomen nog inte att utrota. Svampen har tidigare bara haft förutsättningar att få fäste i sydligaste Sverige men i dag bör den hitta lämpligt klimat upp till norrlandsgränsen, säger Hans Källsmyr, skadesamordnare på Skogsstyrelsen, i pressmeddelandet.

Diplodia kan ta död på ett träd, men framför allt orsakar den tillväxtförluster och skador som förhindrar att träden växer upp till högkvalitetsskog.

I dag finns inget regelverk kring skadegöraren och det utgår ingen ersättning till skogsägaren.

Efter 2016 års torka var grundvattnet väldigt lågt inom stora delar av regionen. Det var inte bara i de östra delarna som det var ett bekymmer utan det var även orter i Halland som införde bevattningsförbud. Torkan återspeglades av att det på många håll fanns granbestånd som blev väldigt glesa och på väg att dö. Ofta förstärktes bilden av angrepp av granrost. I bland annat norra delen av Kalmar län fick bestånd avverkas för att rädda virkesvärdet.