Nyanlända utbildas till att bli barnskötare

Kalmar Artikeln publicerades
Efter jul är Kunskapsnavets första utbildning till barnskötare för nyanlända färdig.
Foto:Lindah Tisjö
Efter jul är Kunskapsnavets första utbildning till barnskötare för nyanlända färdig.

Förskolan efterfrågar idag utbildad och språkkunnig arbetskraft, samtidigt som många nyanländas pedagogiska kompetenser inte alltid tas tillvara. Med avstamp i detta har Kunskapsnavet startat pilotprojektet Mångfald i förskolan.

Under lite mer än ett års tid har nu eleverna i projektet varvat gymnasieutbildning till barnskötare med utbildning i svenska som andraspråk.

Det går 21 stycken elever i klassen där alla mer eller mindre är nykomna till Sverige från länder som Somalia, Syrien och Polen. Två lärare leder undervisningen, varav en är yrkeslärare och den andra svensklärare.

Under sin studietid har eleverna haft praktik på förskolor, samarbetat med förskollärarstudenter på Linnéuniversitetet och haft kontakt med sina mentorer.

– En mentor är en person med pedagogisk erfarenhet utanför skolan som eleverna kan bolla idéer och tankar med. Vissa av våra mentorer är eller har varit lågstadielärare eller lärare vid Barn- och fritidsprogrammet, säger Lisbeth Jonasson, projektledare för utbildningen.

Huvuddelen av mentorerna är dock pensionärer, eftersom det tar en hel del tid att var mentor.

– Jag har inga släktingar här i Sverige, så min mentor blev som en mormor till mina barn, berättade en elev i klassen.

Målet med utbildningen är att fler nyanlända lättare ska komma in på arbetsmarknaden och att deras pedagogiska kunskaper ska tas till vara. Projektet ska också leda till att förskolans behov av mångfald och flerspråkig personal tillgodoses.

Under tisdagen hölls en spridningskonferens i Lorentzbergskyrka där klassen tillsammans med sina lärare fick berätta för åhörarna om sin utbildningstid.

Varför ville ni gå den här utbildningen?

– Jag ville ha ett yrke och bli en del av det svenska samhället, sa en av eleverna.

– Jag ville testa att jobba med barn, sa en annan.

Var det något som ni kände er oroliga över under studietiden?

– Jag kom direkt från "svenska som andraspråk" till den här kursen och fick nio undervisningsböcker. Det var nervöst och svårt. Men vi har haft mycket grupparbeten och fått god tid på oss vid våra redovisningar, så det har gått bra, berättade en elev.

– Jag tänkte hoppa av i början för det kändes för svårt, sa en annan.

På frågan om vad som är annorlunda här i Sverige jämfört med i deras hemland svarade de bland annat:

– Här lyfter vi fram genusfrågor och jämställdhet.

– Och serverar mat till barnen. Det är annorlunda.

– Här är barnskötare mer som pedagoger, medan hemma så passar en barnskötare bara barnen.

– Här i Sverige lär man barn genom lek, inte som hemma bara med böcker.

Vissa av eleverna vill efter utbildningens slut läsa vidare till förskollärare medan andra vill jobba och lära sig mer svenska.

En representant från arbetsförmedlingen fanns på plats i kyrkan och berättade om framtidsutsikterna för förskollärare, som enligt honom och flera andra var mycket goda.