Ökande klyftor: Forskare försöker förklara 15 procents-fenomenet

Kalmar Artikeln publicerades

En fördubbling av befolkningen leder till mer än en fördubbling av andra faktorer. Forskare kallar det för 15 procents-fenomenet – en extra effekt på sådant som inkomster, patent och skilsmässor.

Enligt forskare är det inte så enkelt att en fördubbling av invånarna i en stad leder till en dubblering av inkomster, dubbelt så många som uppfinner saker eller dubbelt så många skilsmässor.

Istället ökar olika ekonomiska och sociala faktorer med cirka 115 procent. Den extra ökningen är något som kallas 15 procents-fenomenet. Sambandet ska ha observerats både på olika kontinenter och i länder på olika utvecklingsnivåer.

I ett nyligen publicerat vetenskapligt arbete har forskare vid Linköpings universitet studerat fenomenet. Och konstaterar att det på sikt utarmar mindre orter på kvalificerad arbetskraft.

Effekten blir att större orter tjänar mer på ökad befolkning, och ökar avståndet än mer till mindre orter.

– Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa, säger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.

Med hjälp av befolkningsregister av Keuschnigg och kollegor undersökt hur det ser ut i Sverige. I en vetenskaplig artikel menar de att den gängse förklaringen, att det är en självförstärkande effekt när det finns fler människor att utbyta idéer med och att samarbeta med, vilket leder till nya innovationer, nya former av socialt liv och ökad produktivitet, bara är en del av förklaringen.

En lika viktig del är att utbildning och arbetstillfällen som kräver högre utbildning finns i de större städerna.

För att visa sin tes har forskarna granskat data om 1,29 miljoner svenskfödda män som gjort IQ-test i samband med mönstring. IQ-test mäter en form av logiskt tänkande, och enligt siffrorna har de som gjort bra ifrån sig på testerna i större utsträckning flyttat från mindre orter.

De män som flyttat till större städer hade även skaffat sig i snitt 1,8 års längre utbildning än de som bodde på mindre orter eller ren landsbygd.

I Kalmar län var det enligt SCB:s statistik bara Kalmar kommun som hade ett positivt flyttningsnetto, sett till svenskfödda i åldern 15–24 år, under förra året. Förklaringen ligger delvis i att unga lockas till studier vid Linnéuniversitetet.

Samtidigt hade kommunen ett rejält underskott för de i åren 25–34 år. Det vill säga de som hunnit skaffa sig en längre utbildning flyttar vidare till någon av storstadsregionerna.