Oro på yrkesprogram när skolor ska spara 24 miljoner

Kalmar Artikeln publicerades
Yrkesprogram med stora lokaler och dyra maskiner, som till exempel fordons- och byggprogram eller restaurangskolan, kommer att visa sig vara dyrare att driva sett till varje elev än till exempel de rena teoretiska programmen. Skolan och eleverna på bilden har inget med artikeln att göra.
Yrkesprogram med stora lokaler och dyra maskiner, som till exempel fordons- och byggprogram eller restaurangskolan, kommer att visa sig vara dyrare att driva sett till varje elev än till exempel de rena teoretiska programmen. Skolan och eleverna på bilden har inget med artikeln att göra.

På Kalmarsunds gymnasieförbunds yrkesprogram är oron för framtiden stor. Personalen kritiserar gymnasieledningen för att ha blundat för utvecklingen och nu inte kan spela med öppna kort.

– Hur har alla dessa controllers inte kunnat förutse att ekonomin behöver justeras när elevkullarna går nedåt? Det finns tydlig statistik kring detta. Finns det någon på förbundet som har full kontroll på ekonomi?

– Nu blir det många spekulationer. Det är en domedagsstämning, säger en av de lärare som Östra Småland pratat med.

Strax innan jul kallades personalen på gymnasieskolorna till ett krismöte. Där fick de veta att det skulle sparas 24 miljoner kronor, men inte på vad.

Det hölls också olika informationer på olika skolor, har de sedan förstått.

Och under de månader som gått sedan dess har inte mycket blivit klarlagt, mer än att 22 tjänster ska bort och att Navigatorskolan planerar att stängas. Gymnasieförbundet vill inte berätta vad de planerar.

Enligt uppgifter till Östra Småland finns det ändå lite konkret att ta på. Av de fyra heltidstjänster och 18 visstidsanställda som riskerar att bli av med jobbet så finns det förutom lärare skolsköterska och vaktmästare. Framför allt är det personal på invandrarinriktade utbildningar som det skärs ner på, eftersom det nu blivit betydligt färre nyanlända.

Gymnasieförbundet jobbar för att alla utbildningar ska vara kvar, men dyra utbildningar med få sökande som restaurangskolan diskuteras. Kan man lägga utbildningen på arbetsplatser, med även lärare på plats på hotell och restauranger, tror förbundet att man kan spara mycket.

Det diskuteras även om naturvetarprogrammen, som finns på flera skolor, slås ihop till bara en skola. Det talas även om att göra större klasser, och skippa en del halvklasser för att på det sättet spara in på personal.

Politikerna ska få en dragning om vad varje elev kostar på de olika linjerna, för att se vad som kostar mest.

Genom att bättre utnyttja matsalarna skulle också en slant kunna sparas.

Det är inte bara yxhugg som diskuteras. Även den budgetkonferens som brukar hållas två gånger per år på annan ort, kommer att genomföras på hemmaplan, och tjänstemännen ska inte räkna med att få åka på skolriksdagen.

Fakta

Kalmarsunds gymnasieförbund

Kalmarsunds gymnasieförbund är ett kommunalförbund som startade 1 juli 1995. Förbundet har till uppgift att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna Borgholm, Kalmar, Mörbylånga och Torsås.

Visa mer...

Det här är nyheter för den personal på skolorna som Östra Småland pratat med.

– Vi vill se en större öppenhet. Nu känns det som om de döljer saker för att personalen kommer att skrika ”nej”.

– Och vi får inte veta hur vi ska göra för att gå mot ett bra resultat, hur många elever som behövs.

Att det utreds vad varje elev kostar på de olika programmen kan vara till en nackdel för de dyra programmen med många maskiner, som fordon, el, bygg och restaurang.

Om det blir arbetsplatsförlagd utbildning är lärarna oroliga för att det blir tuffare för en del elever.

– Det innebär mycket mer ansvar för eleverna. Och jag tror att de vill ha klasskamrater.

– Vi vill värna om våra elever. Vi vill att de ska få en bra utbildning.

De känner att det kan bli orättvist om deras kostnader ställs mot billigare program som samhällsprogrammet.

– Vad är vitsen med ett förbund om man inte kan dela på kostnaderna? undrar de.

De menar också att det finns en vanföreställning att yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. Det är så att de både ger behörighet och en yrkesutbildning, menar personalen. Här har studie- och yrkesvägledarna en stor uppgift, eftersom det dessutom är brist på bilmekaniker, byggare och kockar.

– De behöver lansera yrkesutbildningarna. Vi hugger ju oss i foten annars. Det är de som får jobb direkt. Samhällsekonomiskt är det en katastrof, säger personalen.

De är också nyfikna på att se vilka besparingar det kommer att bli på förbundskontoret.

– När förbundet bildades för många år sedan arbetade fyra personer på gymnasieförbundet och förbundet hade då nästan 1000 fler elever och fler lärare än idag. Idag sitter 17 personer på förbundet. Hur kan det ha blivit så?