Pigg professor om hur prat, planering och skvaller skiljer oss från aporna

Kvarnholmen ,
Peter Gärdenfors höll ett rappt och pedagogiskt föredrag på Kalmar läns museum.
Foto: Lotta Zaar
Peter Gärdenfors höll ett rappt och pedagogiskt föredrag på Kalmar läns museum.

Publiken som trotsat en höstruggig måndagskväll för att ta sig till länsmuseet fick sig en rejäl dos kunskap, men också igenkännande skratt. Seniorprofessor Peter Gärdenfors berättade entusiastiskt om sin forskning.

Han gav många exempel på hur vi allt eftersom lärt oss mer om människans och språkens utveckling. Schimpanser har deltagit i flera av försöken. Ett experiment som gjordes redan 1910 visade hur aporna kunde stapla lådor för att nå en banan som hängts upp i taket. Utifrån detta menade forskare länge att aporna kunde planera, men bara för närvarande behov.

Men för ett tiotal år sedan gjordes experiment, bland annat på Furuviks djurpark, som visade att vissa apor visst kunde planera även för framtida behov.

På ett målande sätt beskrev Peter Gärdenfors hur aporna fick dricka nyponsoppa. Men för det krävdes ett sugrör.

– När de fick välja så valde de plaströret istället för vindruvorna. De älskar nyponsoppa.

Peter Gärdenfors höll publiken på gott humör. Tidigare under dagen hade han deltagit i ett program om arkeologi på Linnéuniversitetet i Kalmar.
Peter Gärdenfors höll publiken på gott humör. Tidigare under dagen hade han deltagit i ett program om arkeologi på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Publiken fick även veta att vissa kråkfåglar också kan planera för framtiden, bland annat nötskrikor, vilka har studerats av forskare i Cambridge.

– Så vi är inte unika i att planera för framtida behov, men vi är bättre på det än andra djurarter.

Ett tidigt exempel på människans förmåga till planering är stenverktyg som är mer än tre miljoner år gamla.

– Man har burit med sig verktygen. Schimpanser använder också verktyg, men vi har aldrig observerat schimpanser kånka med sig verktyg längre sträckor eller perioder. Vi kånkar däremot med oss saker som vi behöver i framtiden.

För att vara professor så är Peter Gärdenfors relativt lättillgänglig. Det kan vara en följd av att han gett ut flera böcker som vänder sig till en intresserad allmänhet. Det kan också vara för att han är en van föreläsare som trivs med att föra ut forskningens resultat.

Till slut kommer det ändå lite hårdsmälta facktermer, eller vad sägs om reciprok altruism och indirekt reciprocitet?

Det första handlar om tjänster och gentjänster.

– Det kräver tillit mellan de som samarbetar. Om någon inte betalar igen får den inte hjälp nästa gång.

Den andra termen kan liknas vid den barmhärtige samariten.

– Jag hjälper dig nu och hoppas att någon annan hjälper mig sedan. Här kommer skvallrets betydelse in för en persons rykta. En person som är känd för att själv hjälpa till vill vi samarbeta med och hjälpa. Den här mekanismen förutsätter att vi kan tala om ifall någon är taskig eller snäll. Det krävs någon form av kommunikation för att sprida det inom gruppen.

Peter Gärdenfors, och andra forskare, ser detta som ursprunget till skvaller.

– Skvaller hjälper oss att veta vem vi ska samarbeta med. Hjälper man någon med ett gott rykta så gynnar det en själv.