Plats för lek grusas när vattenmiljön ska återskapas

Ljungbyån Artikeln publicerades
Lars Westman, Marcus Arnesson från Ecocom, Carl-Johan Månsson från Hushållningssällskapet och Ola Sennefjord, Kalmar kommuns projektsamordnare för Levande vattendrag, placerade ut sten och grus för bättre lekplatser i Ljungbyån.
Foto: Fredrik Svensson
Lars Westman, Marcus Arnesson från Ecocom, Carl-Johan Månsson från Hushållningssällskapet och Ola Sennefjord, Kalmar kommuns projektsamordnare för Levande vattendrag, placerade ut sten och grus för bättre lekplatser i Ljungbyån.

Vid en snabb anblick ser det ut som om grävskopan stjälper ner stenar i ån lite på måfå. Men varje skopa föregås av en diskussion. Inget lämnas åt slumpen i arbetet med att återskapa lekplatser i Ljungbyån.

Det är inte mycket vatten i ån, drygt hundra meter nedströms från Krankelösa damm, norr om Ljungbyholm, strax söder om Kalmar. Sommarens torka har krävt sin tribut. Men det finns fortfarande gott om liv.

– Vi har sett fisk, kräftor och gott om fåglar, säger Ola Sennefjord, klädd i vadarstövlar och med krattan i ett fast grepp.

Han är samordnare för Levande vattendrag, ett projekt där två vattenråd samt Kalmar och Nybro kommuner arbetar för att gynna fiskbeståndet och stärka åarnas ekologiska status. Det praktiska arbetet går ut på att skapa lek och uppväxtområden för fisk genom att lägga ut lekgrus och sten.

Marcus Arnesson flyttar stenar samtidigt som Ola Sennefjord ger nya direktiv till Simon Elvingsson som hanterar grävmaskinen.
Foto: Fredrik Svensson
Marcus Arnesson flyttar stenar samtidigt som Ola Sennefjord ger nya direktiv till Simon Elvingsson som hanterar grävmaskinen.

Förra året var det Hagbyån och Halltorpsån, nu är det Ljungbyån som ägnas två arbetsdagar. Två dagar som har föregåtts av mycket förarbete.

– Pappersarbetet tar sin tid, allt arbete ska godkännas av länsstyrelsen.

Levande vatten har ett ännu större projekt på gång, då handlar det om flera veckors praktiskt arbete nedanför Kölby kraftverk. Där ska bland annat en stor vall fraktas bort.

I länets största vattendrag, Emån, har det pågått liknande åtgärder i ett annat, flerårigt projekt. Bland annat har Fliserydskvillen, två platser vid Emsfors och Emån vid Grönskog pekats ut som platser för biotopvård.

Den här augustidagen är det arbete i mindre skala. Men nog så viktigt, enligt Ola Sennefjord.

– Den här delen av Ljungbyån har bra ekologisk status, men den kan bli ännu bättre.

Lekgruset ska placeras på lämplig plats, med skugga och tillgång till insekter.
Foto: Fredrik Svensson
Lekgruset ska placeras på lämplig plats, med skugga och tillgång till insekter.

Det låga vattenståndet gör att naturvårdarna måste vara försiktiga så att de inte dämmer upp ån när de fyller på med grus.

Sommarens torka har varit extrem. Har det påverkat vilka insatser ni gör?

– Insatserna har varit planerade sedan en tid tillbaka och självklart får vattenflödet en att tänka till lite extra.

– Åtgärderna görs för helt andra vattenflöden. Så lite vatten som det är nu vill vi inte ha, men det gör att det är lättare att arbeta.

Ola Sennefjord och Carl-Johan Månsson är överens om att grästuvan ska bort från ån.
Foto: Fredrik Svensson
Ola Sennefjord och Carl-Johan Månsson är överens om att grästuvan ska bort från ån.

De är fyra personer på plats i ån: Lars Westman, Marcus Arnesson från Ecocom, Carl-Johan Månsson från Hushållningssällskapet och Ola Sennefjord.

Alla har olika kompetenser, och varje utplacerat lass med sten eller grus föregås av en diskussion.

– Det gäller att komma överens om hur vi ska göra. Vi tänker på olika arter, säger Ola Sennefjord.

– Det är viktigt att förstå hur lekgruset hamnar i vattnet, det ska vara oregelbundet, inte platt som en parkeringsplats.

Ett mål med projektet är att få upp havsöring ända till Nybro. Då krävs det områden som passar för både uppväxt och lek. Ola Sennerfjord pekar på ett område där de lagt grus i en del av ån som skuggas av träd, en plats med gott om insekter.

Biotopvårdarna diskuterar om det är värt att försöka få ner ett dött träd i ån.

– Det är inte fel med mer grenar i vattnet. Det ger både insekter, skydd och skugga. Men många tycker att det ger ett stökigt intryck, säger Carl-Johan Månsson.

Vattnet blir ordentligt grumligt under arbetet, men klarnar på någon timme.
Foto: Fredrik Svensson
Vattnet blir ordentligt grumligt under arbetet, men klarnar på någon timme.

När stenarna läggs ner i vattnet grumlas det ordentligt, men på ett par timmar blir vattnet klart igen. Flera åtgärder görs för att vattnet sedan ska hållas någorlunda klart. Kanterna stärks upp för att förhindra att jord hamnar i ån, och en rejäl grästuva plockas upp med grävmaskinen.

Samtidigt är det viktigt att inte störa för mycket, och förändra försiktigt och långsiktigt.

– Här gör vi en punktinsats över ungefär 25 meter, säger Ola Sennefjord.

– Det handlar om att återskapa. Vi kan aldrig återställa eftersom vi inte vet hur det såg ut tidigare.

Simon Elvingssons arbete med skopan får beröm av biotopvårdarna.
Foto: Fredrik Svensson
Simon Elvingssons arbete med skopan får beröm av biotopvårdarna.

Arbetet nedströms Krankelösa damm har gått snabbare än förväntat, till stor del tack vare maskinföraren Simon Elvingsson.

– Maskiner är jätteviktiga i sådana här projekt, och vi har haft en bra dialog, säger Carl-Johan Månsson.

Men bara för att grus och stenar är på plats är inte insatsen avklarad.

– Uppföljning är jätteviktigt. Vi vet inte om det ger resultat förrän vi har utvärderat. Då kan vi se vilka åtgärder som inte är tillräckligt bra, och vilka som fungerat.

– Men det som är värdelöst på ett ställe kan fungera på en annan plats.

Ola Sennefjord och Marcus Arnesson, från naturspecialisten Ecocom, konstaterar att stenen hamnat på lämplig plats.
Foto: Fredrik Svensson
Ola Sennefjord och Marcus Arnesson, från naturspecialisten Ecocom, konstaterar att stenen hamnat på lämplig plats.

När det handlar om biotopvård är det, som namnet antyder, viktigt att alla arter hänger med, både fisk, bottenfauna och fåglar.

– Många gånger har människan i oförstånd förstört platser som är helt fantastiska, säger Carl-Johan Månsson.

– Det har kostat att förstöra, då måste det få kosta att gottgöra. Vi har förstört i hundra år, det fixar vi inte på 10 år, men kanske på 20.

Men lokalt kan åtgärder ge resultatet snabbt. Öring kan återkomma på bara ett år.

– Bättre vatten ger också en bättre buffert mot vad som händer när klimatet förändras. Målet är att hålla vattnet i landskapet. Tidigare har det dikats ut, och vattnet bara forsat förbi och försvunnit.

Användningen av åvatten till bevattning har varit en högaktuell fråga under sommaren

– Istället för att vatten ska tas direkt från ån till bevattning bör det samlas i våtmarker eller bevattningsdammar under årets våta månader, för att sedan brukas vid torka, säger Carl-Johan Månsson.

Marcus Arnesson stärker upp kanterna för att de inte ska erodera och sprida jord i ån.
Foto: Fredrik Svensson
Marcus Arnesson stärker upp kanterna för att de inte ska erodera och sprida jord i ån.

Den 2 september bjuds allmänheten in för att få mer information om de biotopvårdande åtgärderna. Under vinjetten ”Leva vatten, levande Ljungbyån” hålls aktiviteter vid Ljungbyån bakom kyrkan i Ljungbyholm under eftermiddagen.

Programmet är inte helt klart, men det ska finnas möjlighet att håva vattendjur, se djurliv i akvarier och mikroskop, gå tipspromenad och gå på historisk vandring. Dessutom kommer folk som arbetar med åar, vatten och våtmarker finnas på plats för att svara på frågor.

Fakta

Vattenråd

Kalmar län har ett dussin vattenråd. Det senaste, Marströmmens vattenråd, bildades i september 2015. Bland de andra märks: Tjust vattenråd, Botorpsströmmens vattenråd, Marströmmens vattenråd, Viråns och Oskarshamnsbygdens vattenråd, Emåförbundet, Alsteråns vattenråd, Norra Möre vattenråd, Ölands Vattenråd, Ljungbyåns vattenråd, Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd, Vattenrådet för Bruatorpsån-Grisbäcken- Brömsebäcken.

Ett vattenråd är ett samarbetsorgan där berörda aktörer kan mötas och diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågor. I ett vattenråd ingår bland annat: jordbrukare, markägare, naturorganisationer, vattenintensiva industrier, kustmiljögrupper, sportfiskeklubbar, VA bolag och alla berörda kommuner. Men också privatpersoner som har ett intresse i vattenfrågor är välkomna att delta i vattenrådet.

Vattenråd är ideella organisationer som finns över hela landet och kan ses som Vattenmyndighetens lokala ombud.

”Vattenrådens uppgift är att fungera som ett lokalt forum där berörda parter kan mötas och gemensamt diskutera problem och idéer för att höja vattenstatusen i sitt avrinningsområde. Idéer som man sen kan ta vidare till myndigheterna och få hjälp med att genomföra, genom exempelvis olika typer av bidrag.”

Källa: Länsstyrelsen, Kalmar kommun

Visa mer...