Rikspolischefen om hur stöldligorna ska stoppas vid gränsen

Kalmar Artikeln publicerades
Rikspolischefen hann även med ett besök på Solliden. Som tidigare säpochef var han intresserad av hur samarbetet fungerade med den lokala polisen.
Foto: Lotta Zaar
Rikspolischefen hann även med ett besök på Solliden. Som tidigare säpochef var han intresserad av hur samarbetet fungerade med den lokala polisen.

Rikspolischefen Anders Thornberg har gjort sitt första besök i Kalmar sedan han tillträdde för drygt ett år sedan. Han diskuterade bland annat hur polisen ska hindra utländska stöldligor.

– Vi har pratat om internationella brottsnätverk som kommer från utlandet och begår brott. Vi har stölder mot åldringar, de stjäl båtmotorer och stjäl utrustning. Lokalpolisområde Kalmar är utsatt för den här typen av brottslighet också. Vi har ett nationellt uppdrag tillsammans med Tullen och Kustbevakningen för att se vad vi kan göra. Vi jobbar mycket mer koncentrerat, vi jobbar mer underrättelsebaserat för att försöka hindra att personer som har begått brott tidigare i landet kommer hit genom att vi tar del av vilka färjor som kommer hit. Vi hindrar mer och mer personer och vi ser att inbrott och annat går ner.

För att lyckas stoppa stöldligorna krävs att polisen samarbetar över landet.

– Vi jobbar aktivt tillsammans hela den svenska polisen för ofta reser man in någonstans, ofta i södra Sverige, och sedan begår man brott genom hela landet och lämnar snabbt. Vi försöker bli bättre på sådan här brottslighet.

Vad har ni mer pratat om under ditt besök?

– Vi har pratat om resurser och om renodling av polisarbetet för vi gör många saker som inte egentligen är polisiära uppgifter. Vi har pratat om lagstiftning som vi behöver och samverkan med kommuner i brottsförebyggande verksamheten. I samband med att jag träffat medarbetare både på Öland och i Kalmar har vi kommit in på de internationella brottsnätverken som ju är en prioriterad fråga.

Har du kunnat ge något positivt besked?

– Att vi har ett regeringsuppdrag att ta fram ett bättre arbetssätt. Till exempel saknar Tullen idag befogenhet att självmant göra utresekontroll när någon reser ut med stöldgods. Det är sådana saker vi jobbar med centralt mot regeringskansliet och andra. Jag tycker att vi har haft en bra dialog och jag har fått höra den lokala problembilden. Det tar jag med mig tillbaka i det strategiska arbetet.

Är polisen i Kalmar rustad för att hantera återvändande IS-terrorister?

– Det är i första hand en fråga för Säkerhetspolisen som har huvudansvar för att bekämpa terrorism, men vi jobbar ju tillsammans med dem och Säkerhetspolisen är organiserad regionalt så vi har ju ett samarbete. Namnen på de här individerna lämnas över från Säkerhetspolisen till polisen regionalt och sedan jobbar vi mot kommuner, socialtjänst, andra myndigheter och organisationer för att hjälpa till i det här arbetet.

Så då är ni bra rustade?

– Det kan alltid göras bättre, men det blir bättre hela tiden. Det delas mycket mer information än någonsin tidigare.

Rikspolischefen ser brott kopplade till hederskultur som en prioriterad fråga.

– Det är en väldigt viktig fråga. Det är många människor som lider svårt under hedersbrottslighet, som utsätts för olika situationer där de tvingas in i olika delar. Det är en prioriterad fråga för polisen att arbeta med hedersbrott och -våld. Vi jobbar nationellt med riktlinjer för det och utbildar olika delar av polisen för det. När vi får reda på det här är det ett brott som ska utredas som alla andra. Det är ofta våld i nära relationer som är en prioriterad arbetsuppgift för polisen.

Vilka områden har blivit mer prioriterade?

– Just våld i nära relationer är viktig för oss. Det är många kvinnor och barn som far väldigt illa, som blir utsatta för våld, sexuella övergrepp och annat. Det satsar vi i svensk polis för att kunna hantera.