Roligt men slitsamt att vara socialminister

Kalmar Artikeln publicerades
Vi har fantastiska visioner att göra Sverige lite bättre. Det spännande, men ganska jobbigt, säger Lena Hallengren som bor i Kalmar med sin familj, och långpendlar till Stockholm.
Foto: Tomas Löwemo
Vi har fantastiska visioner att göra Sverige lite bättre. Det spännande, men ganska jobbigt, säger Lena Hallengren som bor i Kalmar med sin familj, och långpendlar till Stockholm.

Roligt, men slitsamt. Så sammanfattar Lena Hallengren sina första månader som socialminister.

– Det är helt fantastiskt att möta så många människor, och det är många frågor som berör människor när de verkligen behöver samhällets stöd.

Vi ses på Hamncaféet i Kalmar en måndagsmorgon, innan ministern åker vidare till Öland för ett besök på hälsocentralen i Borgholm. Den är numera rikskänd sedan man arbetat fram en egen modell, ”Hemsjukhuset” som bland annat innebär fast läkarkontakt och läkartid för akuta hembesök. Numera är det politikerna, inte patienterna, som köar till hälsocentralen för att ta del av erfarenheterna och sprida dem vidare.

Den 20 januari presenterade Stefan Löfven sin regering. Lena Hallengren blev socialminister, med ansvar för allt från cancervård till LSS, personal till äldreomsorgen och vårdköer, eller annorlunda uttryckt socialtjänst, hälso- och sjukvård och funktionshinder. Hon har hunnit jobba lite drygt tre månader som statsråd, och hon långpendlar från familjen i Kalmar till regeringen i Stockholm. Den första tiden har varit intensiv.

Socialminister Lena Hallengren har en bred portfölj, med ansvar för bland annat hälso- och sjukvård, äldre och funktionsvarierade. Det är frågor som berör många.
Socialminister Lena Hallengren har en bred portfölj, med ansvar för bland annat hälso- och sjukvård, äldre och funktionsvarierade. Det är frågor som berör många.

– Jaa, på ett sätt känns det som ett år, men det är klart att det har varit speciellt. Tiden har använts att se till att alla som jag jobbar med kommer på plats, man ska ta avstamp i många saker, göra det i rätt ordning, hinna möta alla. Allt har jag inte hunnit med, men arbetet har präglats av att komma igång.

Hon basar för ett stort område med frågor som berör i stort sett alla.

– Man kan inte göra allt samtidigt. Sjukvården är väldigt viktig. Vi förlorade valet, bland annat på sjukvården. För oss är det helt centralt att ha en sjukvårdspolitik man kan lita på. Dessutom prioriterar jag äldrefrågorna.

I Januariavtalet, det som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet finns flera punkter som gäller sjukvård och äldre. Köerna ska kortas med en uppdaterad kömiljard som tar hänsyn till kroniskt sjuka patienter. Patienternas rättigheter ska stärkas, och principen vård efter behov tryggas. Rätt till fast läkarkontakt ska säkras, kvalitetskraven i all sjukvård och äldreomsorg förstärks. En nationell samordning vad gäller långsiktig planering av personal-och kompetensförsörjning inför. Den psykiska ohälsan ska bekämpas, och elevhälsan stärkas.

– En del frågor hanterar man inte på fyra år. På sjukvårdssidan är varje punkt väldigt stor.

Bland de första frågorna hon hade att hantera var LSS. Den 21 februari presenterade hon förslag till ändringar i lagen. Bland annat ska sondmatning och andningshjälp ge rätt till assistans.

– Det har hänt jättemycket, men det finns mer att göra. I mångt och mycket är det barn som berörs eftersom man tittat på föräldraansvaret. LSS handlar om hur människor med stora funktionsnedsättningar ska kunna leva ett gott liv. Det finns många andra insatser, som ledsagning och kortis, det är viktigt att helheten fungerar och personlig assistans är en del av den viktiga helheten.

Det allra första verksamhetsbesöket hon gjorde som nybliven minister var på äldreboendet Berga Backe i Kalmar.

– Sjukvård och äldreomsorg är ofta amma fråga, och att det finns många fördelar om man kan se helheten.

Hösten 2022 är det val igen. Vad ska ha hänt då?

– Herregud... Det som regeringen vill göra, det vi vill göra, är att visa framfötterna och öka vårt förtroende. De punkter jag har ansvar för ska vi ha genomfört eller påbörjat ett arbete med.

Lite då och då kommer larmrapporter om hur många som måste jobba inom äldreomsorgen i framtiden. Lena Hallengren verkar se framtiden med tillförsikt.

– Tittar man på hur mycket personal som är optimalt så skulle alla behöva utbilda sig, men det är inte realistiskt. En fråga är hur man får personalen att räcka till. Man ska jobba till 65, helst, men väldigt många orkar inte.

Hon berättar om ett möte med Kommunals ordförande, Tobias Baudin, som räknat ut att om alla som jobbar deltid jobbar en timme mer i veckan motsvarar det 6 000 tjänster.

– Det handlar också om att man ska få en lön att leva på, och en pension. Jobbar man deltid plockas man in när det är som tyngst. Det handlar också om att göra det så attraktivt att unga människor vill jobba där.

Hon vill göra det enklare att byta jobb mitt i livet.

– Många som jobbar med produktion vill jobba med människor, och då måste det finnas en ganska enkel möjlighet att få en utbildning som är ganska enkel att ta till sig, som inte tar alltför lång tid, och som inte kostar för mycket.

Välfärdsteknik är en annan pusselbit, och hon menar att robotar i omsorgen höjer livskvaliteten.

– Tänk om industrin jobbat på samma sätt som för hundra år sen? Det handlar om att orka, och om integritet. Det är inte välfärd att nån tittar på en när man sover, eller duschar eller torkar en i rumpan.

Hon berättar om ett projekt där man satt upp nattkameror, så att hemtjänstpersonalen inte behövde åka hem till sina patienter nattetid för att titta till dem för att kolla att de sover.

– Det sparade tusentals hemtjänsttimmar, plus att patienterna sov istället för att vänta på att patrullen skulle komma, eller att de vaknade när patrullen tassade in. Vi måste utveckla välfärden, så att den kommer brukarna till del, och jag tänker att det måste vara roligt att jobba med verksamheten.

Tidigare i år kom en rapport från Cancerfonden som visade att cancervården är väldigt olika var i landet. Hon framhåller att hon är stolt över cancervården, att allt fler överlever, men att det finns problem.

– Ja, det spelar roll var man bor. Klass spelat fortfarande roll. Man är olika benägen att delta i screening. Förr fick man cancer och så fick man palliativ vård. Idag får man cancer, och sen är man kroniker. Det har hänt mycket.

Vårdköer är problem på flera ställen.

– Köer är en tydlig symbol på att vården inte upplevs som tillgänglig. I grund och botten ska man inte ha köer. Man ska få svar som man förstår, man ska inte bollas emellan, det är viktigt att man får diagnos och behandling.

Den nya kömiljarden kommer att spela roll, menar hon.

Personlig assistans ingår i Lena Hallengrens ansvarsområde, och därmed alla de som arbetar som personliga assistenter. Det pågår en utredning om de personliga assistenterna.

– De är den tionde största yrkesgruppen, men det finns inga kompetenskrav eller utbildningskrav, även om det inte utesluter att det kan finnas kommuner, företag som bestämmer att man ska ha vissa krav. Men det är ingen som tittat på detta.

När det gäller trafik finns det en nollvision. Hur vill hon arbeta för att förebygga självmord?

– Mycket handlar om det psykiska måendet. Ibland räcker det att man får någon att prata med och som kan sätta saker i perspektiv. För äldre kan det handla om ensamhet, det är inte säkert att det alltid är vården som ska komma in, det kan vara organisationer och nätverk. När det gäller vården ska vi utreda en vårdform för lättare psykisk ohälsa, olika typer av terapi. Oavsett vilken typ av vård man har måste den samlas kring patienten.

Personer med psykisk ohälsa riskerar att falla mellan stolarna.

– Jag funderar mycket på hur ska man samordna. Det är inte säkert den lagstiftning som finns är dålig, men vi behöver göra mer, vi behöver mera tid, resurser och kunskap.

– Vård överhuvudtaget imponerar på mig. Det är fantastiska människor med specifik och bred kompetens.

Lena Hallengren försöker ägna en dag i veckan åt besök i regionen.

– Jag tycker det är lämpligt att jag tar mig an den här regionen. Jag har tänkt att ha kvar min familj även 2022. Jag gör det man måste i Stockholm. Det blir mycket videokonferenser och så får alla mina medarbetare se Kalmar.

– Väldigt trevligt, intygar Tobias Lundin Gerdås som är stabschef hos ministern.

En vanlig arbetsvecka handlar mycket om att läsa handlingar och att förbereda sig för regeringssammanträdena. Hon har ansvar för 22 myndigheter.

– En del har jag träffat sen tidigare, men jag har inte riktigt prioriterat alla myndigheter. För mig är det viktigt att träffa människor och organisationer.

Hon har kul på jobbet, säger hon, även om hon får möta mycket av det som är samhällets baksida, som när hon träffar mammor som inte fått assistans till sitt sjuka barn, och kroniker som väntar på vård.

– Hela socialtjänsten gör fantastiska insatser, men det är aldrig någon som skriver om det. Man måste balansera och lyfta fram allt det positiva. I ett internationellt perspektiv har man tittat på Sverige som något ouppnåeligt. Vi har fantastiska visioner att göra Sverige lite bättre. Det spännande, men ganska jobbigt.