Rösträtten fick vi sannerligen inte gratis

Kalmar Artikeln publicerades

I morgon är det val. Valarbetarna som jobbat dag ut och dag in är nog ganska lättade, liksom väljarna.

Du kanske till och med lessnat på allt prat om politik, valfläsk och analyser. Men har du funderingar på att ligga kvar på soffan så betänk detta:

Rösträtten har vi sannerligen inte fått gratis, varken kvinnor eller män.

”Sablarna flögo ur skidorna, man mörbultade hvarandra med käppar och en ung, tilltagsen krabat syntes till och med bearbeta sin polisantagonist med en upphittad galosch. De blanka vapnen träffade väl mest med flatsidan men skuro äfven här och hvar med eggen, så att kläder rispades, hattar genomhöggos och flera personer blesserades. Det hela räckte endast några ögonblick, menniskoströmmen drog sig tillbaka igen och nu gjorde polisen sin skörd. ”

Milde tid! Vilken dramatik.

Citatet är del av ett referat från rösträttsdemonstrationen i Stockholm söndagen den 20 april 1902.

Fyra personer fick sabelhugg i huvudet och skickades till sjukhus för vård. En av dessa fick skallen spräckt av sabelhugget och fick stanna för observation.

Demonstrationen lockade 30 000 personer och började som ett fredligt möte, men urartade till våldsamma gatukravaller i Stockholms innerstad.

Till och med Svea livgarde var på plats med uppgift att skydda slottet, polisen slogs med sablar och åtminstone en demonstrant beväpnade sig med galosch. (Galosch är ett skodon som används som överdrag över andra skor för att skydda dem från väta och smuts.)

Många skadades, fyra personer fick sabelhugg i huvudet och skickades till sjukhus för vård. En av dessa fick skallen spräckt av sabelhugget och fick stanna för observation. Det är oklart hur det gick sen.

72 personer anhölls, varav 42 häktades. Bland de anhållna fanns Kata Dalström, en av arbetarrörelsens mest betydelsefulla agitatorer. Hon reste land och rike runt för att övertyga människor om vikten av allmän och lika rösträtt samt vikten av facklig och politisk organisering.

Samma år, i maj, var det storstrejk i Sverige i syfte att få till stånd allmän och lika rösträtt. Omkring 120 000 personer deltog i den strejken.

Och tro sjutton att de ville ha rösträtt och inflytande på samhällsutvecklingen.

På den tiden kvävdes bland annat att du var man och tillräckligt rik för att få rösta.

Omkring en halv miljon män hade rösträtt 1908. Cirka 100 000 var fråntagna rösträtten på grund av obetalda skatter och liknande. 1,4 miljoner kvinnor saknade rösträtt, liksom 700 000 män.

Men det skulle ta ytterligare 16 år innan det hände något avgörande i rösträttsfrågan. Först år 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt, och 1924 var reformen fullt genomförd.

Det är alltså bara 100 år sedan beslutet om allmän rösträtt fattades, efter initiativ av en liberal - socialdemokratisk koalitionsregering.

Med rätten att rösta kommer också rätten till makt, direkt eller indirekt. Den som har rösträtt i riksdagsvalet kan också bli statsminister.

Genom att utnyttja vår rösträtt ger vi inte bara legitimitet åt det demokratiska systemet som handlar om alla människors lika värde och rättigheter, vi hedrar också alla dem som genom historien kämpat för att vi ska ha den rätten.

Det tycker jag att vi ska göra i morgon. Gå och rösta!