Skattebetalarna sponsrar varje tågbiljett med mer än 300 kronor

Kalmar län Artikeln publicerades
Varje biljett som säljs på Stångådalsbanan  har en skattesubvention på mer än 300 kronor.
Foto: Lars Johansson
Varje biljett som säljs på Stångådalsbanan har en skattesubvention på mer än 300 kronor.

Förra året kostade varje biljett som såldes på Stångdals- och Tjustbanorna skattebetalarna 301 kronor. Totalt var skattesubventioneringen av de båda järnvägsbanorna omkring 150 miljoner kronor.

Vår tidning har tidigare kunnat berätta att medan Länstrafikens busslinjer numera är helt fossilfria och körs på syntetisk diesel eller biogas, används fortfarande gammal fossildiesel på tågen. Det går årligen åt två miljoner ton diesel på tågen. På en resa mellan Kalmar och Linköping kan det förbrukas 250 liter.

Trots de miljömässiga problemen med tågen i en region som beslutat att man ska vara fossilbränslefri 2030 finns det få, om någon, politiker som ifrågasätter de båda banorna. Den som senast gjorde det var landstingsrådet Göran Adolfsson (S), som 1991 menade att nedläggningen av länsjärnvägarna Linköping- Hultsfred och Nässjö- Oskarshamn, nu bara var en ”expeditionsfråga”. Han hade stöd av Länstrafikens mångårige chef Daniel Jansson. Men det blev ingen nedläggning, trafiken fick fortsätta ”tills vidare”.

När Region Kalmar län redovisar en förlust på 95 miljoner kronor för 2018 och prognosen visar på en förlust på 128 miljoner för det här året lär emellertid de dyra tågbanorna komma upp till debatt. Frågan är bara vilken politiker som vågar vara först.

Det är Länstrafiken i Kalmar som administrerar banorna, köper in trafik och är ansvarig för personalen. Region Östergötland betalar för sin del av trafiken.

Under 2018 kostade trafiken i såväl Kalmar som Östergötland totalt 181,3 miljoner kronor. Region Östergötland betalade 24 miljoner och statsbidragen var på 20 miljoner.

De 497 000 resandena betalade 30,5 miljoner för sina biljetter.

Det reste 340 000 personer med Stångådalsbanan och 157 000 med Tjustbanan.

Av den totala kostnaden för järnvägstrafiken täcker biljettintäkterna inte mer än 17 procent.

Länstrafiken har inte gjort någon beräkning av hur mycket billigare det skulle bli att köra med fossilfria bussar istället för med dieseltågen. Och man har inte fått något sådant uppdrag av politikerna i Region Kalmar län.

Trafikverket gjorde emellertid ett överslag i en utredning för några år sedan och utgick då från 2012 års siffror.

Man kom då fram till att kostnaden per fordonskilometer för tågen var 78 kronor, det kostade alltså 78 kronor att köra ett tåg en kilometer. Motsvarande siffra för en buss var 25 kronor. För skattebetalarna skulle det, enligt Trafikverkets beräkning, bara kosta en tredjedel att köra buss.

Det tror emellertid Länstrafikens trafik- och planeringschef, Katarina Seijsing, är en glädjekalkyl.

– Det bygger på att det aldrig är fler resande än 50 personer på ett tåg och att det därmed går att byta ut rakt av med en buss. Så är det ibland, men långt ifrån alltid. Och behöver vi sätta in två bussar eller fler så äts snart vinsten upp.

– Dessutom förlängs restiden, det är 24 mil mellan Kalmar och Linköping och det gör att samma förare inte kan köra bussen tillbaka, det innebär också en extra kostnad.

Pendlartrafiken till Kalmar och Linköping på vardagsmorgnar och eftermiddag är den där flest passagerare använder tåget. Det har hänt att det funnits 149 biljetter inbokade på ett tåg, berättar Katarina Seijsing. Då är tåget helt fullt och det skulle behövas fyra bussar för att ersätta det.

– Sedan finns det förstås avgångar där det är betydligt glesare mellan passagerarna, säger Katarina Seijsing.

Länstrafiken i Kalmar arbetar nu tillsammans med grannregionerna för inköp av nya tåg till de regionala tågbanorna. Upphandlingen sköts av det gemensamt ägda bolaget Transito som har i uppdrag att hitta tåg som kan använda flera olika fossilfria bränslen. Det finns emellertid en hel del problem med att hitta rätt bränsle.

Syntetisk diesel har blivit så dyrt att KLT för någon vecka sedan aviserade att man tvingas lägga ner busslinjer för att spara pengar. Biogas blir svårt att använda eftersom sådan inte får tankas i närheten av högspänningsledningar, och sådana finns det både i Kalmar och Linköping. Nu tittar man på tåg som kan drivas med batteri och el.

Jönköping ska få sina första tåg 2022 och Kalmar 2024-2025.

Men det handlar om mycket stora investeringar. Regionen har sagt ja till att köpa 14 nya tåg för 2,1 miljarder.

Fakta

Stångådalsbanan

Banan är en sammanslagning av tre olika järnvägsdelar som invigdes 1902, 1897 respektive 1874. Det var i augusti 1996 som de blev en enhet under namnet Stångådalsbanan.

Järnvägen är 235 kilometer lång och går mellan Kalmar och Linköping. Banan är inte elektrifierad och har inga dubbelspår.

Trafikverket betecknar banan som en järnväg av lägre standard. Men från regionen arbetas det intensivt på en upprustning: Detta avvisas emellertid från Trafikverket, som alltför dyrt. Intresset för linjen är också betydligt större i Kalmar län än i Östergötland.

En elektrifiering av Stångådals- och Tjustbanorna har kostnadsberäknats till 3,1 miljarder kronor.

Visa mer...