Skattehöjning och besparingar samtidigt

Kalmar län Artikeln publicerades
Christer Jonsson, Pierre Edström och Anders Henriksson förklarade bakgrunden till förslaget om skattehöjning.
Foto: Eric Arenius
Christer Jonsson, Pierre Edström och Anders Henriksson förklarade bakgrunden till förslaget om skattehöjning.

250 miljoner kronor i höjda skatteintäkter, men några klara besked om vad pengarna ska gå till kunde inte C, S och L komma med. Samtidigt väntas det bli fortsatt sparande. Men det blir inte färre politiker, och det ska inte sparas på tågen.

När Region Kalmar nu vill höja skatten med 49 öre, kommer det innebära 280 kronor mer för en familj med inkomsterna 25 000 kronor var i månaden. Bor de sedan i Mönsterås, där kommunalskatten höjs med 80 öre så innebär det mer än 700 kronor i månaden mindre i plånboken för familjen.

Under måndagens pressträff förklarade regionråden Anders Henriksson (S), Christer Jonsson (C) och Pierre Edström (L) att det inte var ett enkelt förslag att lägga men att alternativet hade varit värre.

– Det är alltid ett sistahandsalternativ att höja skatten, sa Henriksson.

De pekar på att antalet äldre ökar med 49 procent fram till 2030, samtidigt som antalet barn ökar med tio procent. De förvärvsarbetande ökar bara med en procent.

Antalet äldre personer över 80 är idag 15 900, ca 6,5 procent av länets befolkning. Antalet förvärvsarbetande är ungefär 114 000.

Om man inte gör något kommer det ändå att kosta 80 miljoner, menade de tre.

Man menar också att en mer avancerad sjukvård kommer att kosta mer.

Var de ökade intäkterna kommer att satsas kunde man inte berätta, men man pratade samtidigt om att kostnaderna ska hållas igen. Alla avdelningar ska få sin budget granskad.

– Vi går igenom bemanningen mot antalet vårdplatser. Några kommer att få mer, andra mindre, sa Jonsson.

– Ett 50-tal kliniker gås igenom. Vi har gått igenom en tredjedel.

Och så sa man att de administrativa kostnaderna ska minskas.

Fakta

Landstingets ekonomi

Region Kalmar län väntas gå 363 miljoner kronor back under 2019. Störst budgetavvikelse finns på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, 322 miljoner kronor, följt av primärvården, som beräknas kosta 39 miljoner kronor mer än planerat.

Politiken beräknas kosta 800 000 kronor mer än planerat.

Regiondirektörens stab beräknas kosta 8,4 miljoner kronor mindre än planerat.

Budgeten räddas delvis av att regionen får 195 miljoner kronor i avkastning från KLP, men på sista raden står det ändå minus 168 miljoner kronor.

Några av de stora investeringarna som kommer de närmsta åren är psykiatrin i Västervik, flera avdelningar på sjukhuset samt hälsocentralerna i Mönsterås, Gamleby och Högsby. De nya tågen till Stångådalsbanan för två miljarder kommer inte att påverka investeringskassan, eftersom de hyrs in via annat bolag.

Visa mer...

När landstinget blev en region ökade antalet heltidsanställda politiker till 15 och den politiska organisationen kostar nästan 40 miljoner kronor, samma som innan.

Kommer det att bli färre regionråd?

– Nej, det blir det inte, var beskedet från Anders Henriksson.

Vad var alternativen?

– Våra stora kostnader finns i vården. Det enda andra med volym är kollektivtrafiken, som kostar 600 till 700 miljoner kronor, förklarade Christer Jonsson.

Har ni diskuterat det?

– Vi har diskuterat allt. Men att halvera kollektivtrafiken är inget alternativ, sa Henriksson.

Stångådalsbanan kostar er 150 miljoner kronor per år.

– Tågtrafiken är viktig för att ha en större arbetsmarknadsregion, förklarade Jonsson.

För Liberalerna är en skattehöjning kanske en extra besk citron.

– Vi gillar inte skattehöjningar, men det här är bästa vägen att gå, sa Pierre Edström.

– Kravet från oss var att vi skulle vara överens om att se över administrationskostnaderna.

Regionen har ungefär en miljard på banken.

Hur länge räcker det?

– Det är en åttondel av vår omsättning, konstaterar Christer Jonsson.

Samtidigt planerar regionen att investera mellan 800 och 1 300 miljoner kronor per år fram till 2024. Det blir i runda slängar fem miljarder. Kommer man då att klara framtiden utan att låna?

– Ja, med tvåprocentsmålet kommer vi det, var beskedet från Henriksson.

Men två procent är bara 160 miljoner.

– Vi kommer att använda avskrivningarna också. De är 300 till 400 miljoner per år, och kommer öka, berättar Jonsson.

Men det blir inte 800 miljoner.

– Vi bedömer att vi kommer att klara det, sa Henriksson.