Skillnader i livslängd börjar i vaggan – 7 viktiga områden för jämlik hälsa

Sverige Artikeln publicerades

Orsakerna till att medellivslängden skiljer sig åt beroende på utbildningsnivå är än mer komplex. Enligt en statlig utredning ärvs förutsättningarna.

”Ojämlikheter i olika avseenden kan sägas börja i fosterlivet och det tidiga livet”, konstaterar kommissionen för jämlik hälsa.
Foto: Christine Olsson/TT,Leif R Jansson/TT
”Ojämlikheter i olika avseenden kan sägas börja i fosterlivet och det tidiga livet”, konstaterar kommissionen för jämlik hälsa.

Sommaren 2015 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för jämlik hälsa. Uppdraget var att lämna förslag som skulle bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, med fokus på skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

”Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga nästan oavsett vilket hälsoproblem det gäller. Risken att insjukna i hjärtinfarkt är t.ex. i alla åldersgrupper högre bland både kvinnor och män med kortare utbildning”, står det att läsa i kommittédirektivet.

"Även när det gäller till exempel tandhälsa, fetma och allmänt hälsotillstånd slår de socioekonomiska skillnaderna igenom.”

”Det främsta redskapet som står till buds för att motverka olika former av ojämlikhet i hälsans bestämningsfaktorer är därför välfärdsstatens olika institutioner.”

Ordförande i kommissionen blev Olle Lundberg, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa. Och efter två år publicerades slutbetänkandet med titeln ”Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa”.

– Ojämlikheter i olika avseenden kan sägas börja i fosterlivet och det tidiga livet, genom de skillnader i förutsättningar och möjligheter som barn får i och med att föräldrar och andra närstående skiljer sig åt vad gäller tillgång till viktiga resurser, skriver kommissionen.

– Det främsta redskapet som står till buds för att motverka olika former av ojämlikhet i hälsans bestämningsfaktorer är därför välfärdsstatens olika institutioner.

För att det ska bli verklighet menar Olle Lundberg att reformer som genomförs ska ta sikte på både vad som görs och hur det görs. Samtidigt måste det skiljas på mål och medel.

– En välfärdspolitik med ambitioner att skapa goda förutsättningar för alla människor i Sverige att utvecklas och leva goda och produktiva liv kan rimligen inte ha som övergripande mål att budgeten ska hållas.

 

Sju viktiga områden

Kommissionens första delbetänkande kom fram till följande sju centrala livsområden som kan ge en mer jämlik hälsa om resurserna fördelas mer jämlikt:

1) Det tidiga livets villkor

2) Kompetenser, kunskaper och utbildning

3) Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

4) Inkomster och försörjningsmöjligheter

5) Boende och närmiljö

6) Levnadsvanor

7) Kontroll, inflytande och delaktighet

 

Slutbetänkandet:

 

Läs mer: