Skogsägarna som överlistade lobbyisterna i Bryssel

Inrikes Artikeln publicerades
Framställningen av biodrivmedel är ett av svenska skogsbrukets stora framtidshopp. Men en omröstning i franska Strasbourg i början av 2018 höll på att strypa de storslagna planerna i sin linda.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Framställningen av biodrivmedel är ett av svenska skogsbrukets stora framtidshopp. Men en omröstning i franska Strasbourg i början av 2018 höll på att strypa de storslagna planerna i sin linda.

Vad förenar tallskogarna i Kalmar län, en oljefabrik i Piteå och Europas kemikalieindustri? Svaret är tallolja, en restprodukt från den svenska skogen som orsakade en desperat maktkamp i Bryssel under vintern, våren och försommaren 2018.

Onsdagen den 17 januari drog ett intensivt snöoväder in över Sveriges västkust och bitande vindar svepte mellan tallarna i Värö, söder om Göteborg. Men inne på Henrik Brodins kontor på Virkesgatan var temperaturen desto högre.

Det var få som jobbade på kontoret denna dag och de andra i huset hade ingen vidare koll på vad som var på väg att hända, men de hade förstått att det Brodin satt och följde på sin skärm var viktigt.

– Jag minns den dagen väldigt tydligt. Jag satt och följde omröstningen live, och det är inget man ska göra om man lätt blir stressad, säger Henrik Brodin, som är affärsutvecklare vid Södra skogsägarna.

– Det var det stressigaste jag har gjort. De röstar inte enligt någon begriplig ordning och det gick inte att hänga med alls.

Omröstningen Brodin följde ägde samtidigt rum i Strasbourg där EU-parlamentarikerna röstade om ett ändringsförslag till det nya förnybarhetsdirektivet, vars syfte är att uppfylla de mål som EU-kommissionen satt upp för EU:s energi- och klimatpolitik fram till år 2030.

I Sverige blev januariomröstningen knappt uppmärksammad, trots att den utgjorde ödestimmen för en av svenskt skogsbruks stora framtidshopp: Biodrivmedel.

Omröstningen handlade specifikt om det skulle vara tillåtet att utöka användningen av tallolja vid framställningen av biodiesel.

Tallolja framställer Södra av restprodukter från massabruket i Mönsterås och tillsammans med statliga Sveaskog och svenska Preem har man investerat 350 miljoner kronor i en fabrik i Piteå där talloljan omvandlas till biodiesel. Fabriken invigdes 2010 och varje år tillverkas 100 miljoner liter Svanenmärkt biodiesel som utblandad med konventionell diesel säljs under namnet Evolution diesel på Preems mackar i hela Sverige, däribland i Kalmar.

Talldieselfabriken i Piteå sköts av företaget Sunpine som ägs gemensamt av Södra, Sveaskog och Preem. Här tillverkas 100 miljoner liter talldiesel varje år av tallolja.
Foto: Maria Fäldt
Talldieselfabriken i Piteå sköts av företaget Sunpine som ägs gemensamt av Södra, Sveaskog och Preem. Här tillverkas 100 miljoner liter talldiesel varje år av tallolja.
Miljöpartiets dåvarande språkrör Maria Wetterstrand medverkade vid invigningen av talldieselfabriken i Piteå år 2010.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Miljöpartiets dåvarande språkrör Maria Wetterstrand medverkade vid invigningen av talldieselfabriken i Piteå år 2010.

Satsningen har varit en succé och det finns långt gångna planer på att bygga ut Piteå-fabriken och utöka produktionen till 150 miljoner liter biodiesel om året. Förutom att vara en god affär är biodieseln bättre för miljön än konventionell diesel. I framtiden spås dessutom framställningen av biodrivmedel från alla skogliga restprodukter kunna skapa närmare 1 000 arbetstillfällen inom de gröna näringarna.

Talloljans stora potential har även imponerat på EU-kommissionen som inkluderade den i sitt första förslag på det nya förnybarhetsdirektivet, som kom vid årsskiftet 2016/2017. Alla är emellertid inte lika positivt inställda och det finns krafter i Europa som under inga omständigheter vill se en utbyggnad av talldieselproduktionen.

Dessa krafter är Europas kapitalstarka kemikalieindustrier.

– Kemiindustrin vill använda talloljan själva till sina kemikalier och de vill ha den så billigt som möjligt, säger Henrik Brodin.

– Om talloljan inte används till drivmedel så finns det en enorm överproduktion vilket bara bränns upp. Det gör att kemiindustrin kan köpa talloljan för i princip bara energivärdet, i stället för det faktiskt värdet. Det gör att de vill stoppa alla andra användningsområden.

Henrik Brodin, affärsutvecklare vid Södra, har fått ett allt större fokus på EU-frågor. De senaste åren har han gjort åtskilliga resor till Bryssel för att representera Sydsveriges skogsägare i EU.
Foto: Henrik Björnsson
Henrik Brodin, affärsutvecklare vid Södra, har fått ett allt större fokus på EU-frågor. De senaste åren har han gjort åtskilliga resor till Bryssel för att representera Sydsveriges skogsägare i EU.

Den fulla vidden av kemiindustrins ovilja mot talldieseln märktes emellertid inte förrän ett halvår efter att förnybarhetsdirektivet presenterades. Under sommaren och hösten 2017 startade kemilobbyn en intensiv kampanj för att vända opinionen i miljöutskottet, och lyckades få ledamöterna att rösta bort talloljan i sitt ändringsförslag som de la fram under hösten.

Detta var ett hårt slag för Södra, men när julhelgerna närmade sig talade allt för att parlamentet i stort stod på talloljans sida och skulle köra över miljöutskottet vid januariomröstningen och därmed rädda talloljan.

Men om någon trodde att kemiindustrin därmed var besegrad så misstog de sig gruvligt.

– Det gick väldigt fort. Utifrån de uppgifter som kom fram så kändes allt bra när jag gick på julledighet, men direkt efter jul gick de i ganska hård attack från lite olika håll, säger Brodin.

– Det såg ut som att Tyskland skulle gå emot talloljan och de har väldigt många mandat, därmed såg det ut som att vi inte hade tillräckligt med ledamöter på vår sida och vi trodde att vi skulle förlora.

Kemilobbyns offensiv var effektiv, men inte osynlig. Den europeiska skogsägareföreningen CEPF håller noga koll på alla skogsfrågor inom EU och larmade omedelbart Södra när sommar- och höstoffensiven mot miljöutskottet blev känd i Bryssels korridorer. Detta larm innebar starten på en motoffensiv som eskalerade kraftigt under de sista två veckorna fram till omröstningen.

Södra, med Henrik Brodin i spetsen, kontaktade ett stort antal parlamentariker och förde fram motargument. Inte minst riktade de in sig på de svenska parlamentarikerna i Bryssel.

– Det enskilt viktigaste var dialogen med de svenska parlamentarikerna, framförallt Fredrick Federley (C), Christofer Fjellner (M) och Jytte Guteland (S). De tog i sin tur diskussionen i sina partigrupper och utskott för att övertyga sina kollegor från andra länder.

– Samtidigt har vi god kontakt med Sveriges regering som i sin tur försökt påverka de andra länderna i EU-rådet. På så sätt har vi kommit åt frågan från två håll.

Dagarna fram till den 17 januari blev intensiva och trots alla ansträngningar och alla samtal så var omröstningens utgång, och talloljans framtid, osäker in i det sista.

– Det var jättesvårt att följa omröstningen via streamen. Men jag satt i kontakt med Federley och Fjellner via twitter som jag frågade om vi lyckats.

– ”Ja, det gick i genom”, svarade de, säger Brodin med ett leende.

Via twitter fick Brodin facit: 485 av de 751 parlamentarikerna, 65 procent, valde till slut att rädda kvar talloljan i direktivet.

485 av de 751 EU-parlamentarikerna, 65 procent, valde till slut att rädda kvar talloljan i direktivet.
Foto: Roald Berit
485 av de 751 EU-parlamentarikerna, 65 procent, valde till slut att rädda kvar talloljan i direktivet.

– Det var en enorm lättnad. Och en väldig seger. Jag tog genast kontakt med Södras styrelseordförande, Lena Ek, som också blev väldigt glad. Hon var tidigare själv EU-parlamentariker och vet vad detta innebär.

Efter vinterns delseger vandrade förnybarhetsdirektivet vidare i EU:s lagstiftningsprocedur och kom till slut till trialogerna, vilket är de slutgiltiga förhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet.

Till slut, den 14 juni, presenterades det färdiga förnybarhetsdirektivet. Och det stod klart att tillverkningen av talldiesel får byggas ut utan hinder.

– Det känns väldigt skönt. Vi är väldigt nöjda och egentligen har alla de linjer som vi drivit hårt gått vår väg, säger Henrik Brodin som fick beskedet precis innan han skulle gå på semester.

– Framförallt känns det hoppfullt för demokratin. Det är skönt både ur aspekten att EU verkligen förstår att det vi gör är rätt och att vi kan gå vidare med våra satsningar. Det är också skönt att veta att det med fakta går att påverka beslutsfattarna till att ta ett korrekt beslut.

För Brodin innebar beskedet en slutgiltig seger efter ett halvårs orolig kamp som innefattat otaliga samtal och flera resor ner till Bryssel. Förutom att fira med semester reste Brodin i början av juli till en solbadande Almedalsveckan för att bland annat delta i seminarier om klimatteknik och bioekonomi. En tacksam uppgift att ta sig an med en framtidsförsäkring i formen av förnybarhetsdirektivet på fickan.

Men hur gick det egentligen till? Hur lyckades skogsägarna i södra Sverige vända opinionen i EU-parlamentet trots att det tongivande miljöutskottet motsatte sig talloljan?

– Vi representerar 51 000 skogsägare i en av EU:s största skogsregioner, och när vi sedan går ihop med Sveriges största skogsägare, statliga Sveaskog, så får vi en oerhörd tyngd i skogsfrågor. När vi dessutom hade med oss Preem så kunde vi visa att hela värdekedjan, från plantan till det som levereras ut till slutkunden, var överens.

– Det gjorde att vi kunde visa på samhällsnyttan. Kemiindustrin däremot satt ensamma och även om de representerar väldigt många kemiföretag och arbetstillfällen så är det ändå bara en bransch som sitter där och som vill värna om sin industri.

Fakta

Södra skogsägarna

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med cirka 51 000 medlemmar. Tillsammans äger medlemmarna drygt 2,5 miljoner hektar skogsmark vilket är runt hälften av all privatägd skog i södra Sverige. Förutom trävaror producerar Södra träinteriörprodukter, pappers- och textilmassa och grön energi. 80 procent av allt Södra producerar exporteras och levereras till mer än 40 länder.

Södra är också en internationell skogsindustrikoncern med 3 400 medarbetare runt om i världen. Omsättningen 2017 var 20,5 miljarder kronor.

Visa mer...