”Skogsstyrelsen vill offra älgen på granskogens altare”

Kalmar län Artikeln publicerades
Skogsstyrelsen vill kraftigt minska älgstammen för att minska viltskadorna i tallskogarna. Något som Daniel Ligné på Jägareförbundet menar är ett försök av myndigheten att dölja sina tidigare misslyckanden.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Skogsstyrelsen vill kraftigt minska älgstammen för att minska viltskadorna i tallskogarna. Något som Daniel Ligné på Jägareförbundet menar är ett försök av myndigheten att dölja sina tidigare misslyckanden.

I ena ringhörnan: Skogsstyrelsen. I den andra: Jägareförbundet. I mitten: En infekterad tvist om hur man bäst förhindrar landets cirka 270 000 älgar från att orsaka miljardskador på de svenska tallskogarna.

I november presenterade Skogsstyrelsen en rapport om hur man bäst gör svensk skogsproduktion mer effektiv. I rapporten, som nu är ute på remiss, ges bland annat förslag på hur man ska minska de omfattande viltskadorna på produktionsskogarna.

”För att kunna åstadkomma balans mellan de i dag för stora klövviltstammarna, foderutbudet, skogsskadorna och klövviltsolyckorna i trafiken finns det bara en möjlighet och det är genom en kraftfull minskning av klövviltspopulationerna. En halvering av älgstammen skulle lägga Sverige i samma älgtäthetsnivå som Lettland men ändå ha en bra bit ner till finländsk nivå”, står det i rapporten.

Fakta

Bakgrund

Obalansen mellan antal hjortdjur och tillgången till naturligt foder i skogarna går att spåra tillbaka till 1960-talet då skogsägare över hela Sverige röjde glesa skogspartier som gav för låg avkastning. Kalhyggen, med sin explosiva tillväxt av inte minst lövträd, är att betrakta som grandiosa bufféer för hjortdjur och resultatet blev att bland annat älgstammen växte kraftigt.

Under 1980-talet konkurrerades lövträden ut av den mer tätväxande granen och i dag är förhållandena de omvända med betydligt fler hjortdjur än vad lövskogarna kan leverera mat åt. I brist på lövträd äter hjortdjuren tall, vilket innebär årliga ekonomiska förluster i miljardklassen för skogsägarna.

Källa: Skogsstyrelsen

Visa mer...
Karta över i vilka älgförvaltningsområden där lövträden är tillräckligt många för att förhindra älgskador på tallskogarna. Grönt betyder tillräckligt med lövträd.
Foto: Skogsstyrelsen
Karta över i vilka älgförvaltningsområden där lövträden är tillräckligt många för att förhindra älgskador på tallskogarna. Grönt betyder tillräckligt med lövträd.

– Vi lever med en betesskuld sedan 1980-talet och har haft stora problem med betesskador sedan dess. Om lövträden hade fått ett andrum på några år där man sänkte stammen så hade situationen sett helt annorlunda ut, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Hur mycket anser ni att avskjutningen av älg behöver öka?

– Det är svårt att säga. Detta gäller inte bara älgar och i många områden skulle det behövas en drastisk minskning av det totala hjortdjursbeståndet. Men för älgen kan det handla om en 20 procentig ökning, man får börja där och sedan se vilken effekt det ger.

Det finns i dag cirka 270 000 älgar i Sverige. 20 procent innebär 54 000 älgar och tillsammans med de 85 000 älgar som varje år skjuts under älgjakten skulle det innebära 140 000 älgar. Ni vill med andra ord mer än halvera älgstammen?

– Nja, det fungerar inte riktigt så. Avskjutningen ligger i dag på cirka 85 000 djur, vilket grovt räknat är ungefär så många älgar som föds varje år och som överlever fram till jakten. En minskning med 20 procent skulle innebära en älgstam om cirka 220 000 djur, då kommer man ändå kunna skjuta 75 000 älgar varje år.

– Och det är klart att minskningen inte kommer sker under ett år. Men det ska göras så skyndsamt som möjligt, så kanske under en treårsperiod. Detta är ett väldigt kraftfullt åtagande och snabbare tror jag inte är möjligt då det redan ligger på en väldigt hög ambitionsnivå.

Skogsstyrelsens åsikter om hjortdjursbestånden i allmänhet och älgstammen i synnerhet har mottagits av kraftig kritik från Jägareförbundet, vilket tidningen Svensk jakt rapporterat om.

Enligt Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent vid Jägareförbundet, beställde nämligen Skogsstyrelsen redan 2008 skogliga konsekvensanalyser för att se hur den svenska skogsproduktionen kunde utvecklas.

– I dessa analyser var det övertydligt att skogsbruket i alldeles för hög utsträckning föryngrade med fel trädslag och inte skötte sina ungskogar optimalt, säger Ligné till Svensk Jakt.

– I dag, tio år senare, står det klart att Skogsstyrelsen misslyckats kapitalt med att förändra denna utveckling. Tvärtom ser det ännu sämre ut. Rådgivningen till markägare kring trädslag och föryngring har blivit ett totalt fiasko.

– Det är uppenbart att Skogsstyrelsen vill dölja sina egna misslyckanden bakom dimridåer där nationalsymbolen, älgen, ska offras på granskogens altare.

– All forskning visar att sambandet mellan antalet älgar och skador är mycket svagt. Sambandet mellan föryngring med rätt trädslag och skador är däremot mycket starkt.