Skolmaten fyller 70 med gamla godingar

Kalmar Artikeln publicerades
Vi har rotat runt i Östra Smålands/Nyheternas arkiv och hittat några bilder på skolmat som tagits under årens lopp. Chili con carne stor på menyn i augusti 1987
Foto:Joy Lindstrand
Vi har rotat runt i Östra Smålands/Nyheternas arkiv och hittat några bilder på skolmat som tagits under årens lopp. Chili con carne stor på menyn i augusti 1987

Den är älskad. Och hatad. Skolmaten väcker debatt och alla har någon relation till den. Nu fyller den 70 år och mycket har förändrats under årens lopp. "Leverbiff har vi inte serverat på länge", säger Ann-Sofie Eriksson, kostchef, serviceförvaltningen Kost skola.

Att få gratis mat i skolan är verkligen ingen självklarhet. Det är faktiskt bara här i Sverige och i Finland som den fria grundskolematen är lagstadgad. Men det har inte alltid varit så. År 1945 beslutade riksdagen att skollunchen skulle vara kostnadsfri från och med hösten år 1946. De kommuner som erbjöd sina elever varm mat, mjölk, smör och bröd fick 50 öre per måltid i statsbidrag. Bidragen till skolmåltiderna slutade betalas ut 1967 då hela ansvaret i stället lades på kommunerna.

– Det är en väldig förmån att få gratis mat varje dag, en oerhörd lyx. Därför är det så tråkigt när maten ratas, det stångas vi med hela tiden. Jag förstår att inte alla älskar allt, men om eleverna visste att det inte fanns skolmat överallt skulle de nog visa en större tacksamhet, säger Ann-Sofie Eriksson, som varit kostchef i kommunen sedan 2010.

Under årens lopp har skolmaten förändras i takt med nya mattrender och högre krav. På 40-talet fick eleverna bland annat bräckt korv med stuvning av vitkål och potatis, eller sillpudding. På 60-talet serverades blodkorv med lingon och stekt fläsk med bruna bönor. Läser man matsedeln i dag ser det helt annorlunda ut, inte en blodkorv eller sillbit så långt ögat når.

– Vet du, min favoritmat i skolan var sill och potatis, säger Ann-Sofie Eriksson och skrattar.

– I dag ställs höga krav på skolmaten, den ska vara näringsriktig och variationsrik. Våra lokala mål innefattar också att vi ska ha en hög andel ekologiskt. Vi lagar mycket mat på plats och har inte lika mycket halvfabrikat som vi hade förr. Men eleverna gillar halvfabrikat, potatisbullarna exempelvis, är jättepopulära.

Ann-Sofie Eriksson berättar att matsedelsgruppen, som består av en sammanhållande administratör och kockar från olika skolkök, utgår från en rammatsedel när matsedeln ska fastställas. Bland annat kan det vara fisk en dag i veckan, soppa en dag och färsrätt en annan dag och så vidare.

– Det som är poppis bland eleverna försöker vi ha oftare, som korv, makaroner och köttbullar. Men ska vi bara servera det barnen vill ha? Nej, utöver att servera näringsriktig mat så är vårt uppdrag att lära eleverna matkultur och vad svensk husmanskost är. Vi försöker att få in lite nytt, och så lyssnar vi in hur det tas emot. Om det inte gick hem så tar vi bort det från matsedeln.

Att smita in järnrik mat är inte det lättaste, säger Ann-Sofie Eriksson. Leverbiff stod på menyn ett tag, men det plockades bort. Eleverna uppskattade inte rätten alls.

– Vi serverar blodpudding emellanåt och vi har testat lite med kycklinglever. Det är lite klurigt att nå målen med järnet.

Förutom de två rätterna som serveras varje dag, en rätt är vegetarisk, finns även rikligt med grönsaker att välja mellan. Och det gröna bordet är uppskattat av såväl elever som lärare.

– Salladsbuffén har smugit sig in under de senaste fem-sex åren. Förr fanns det bara en sorts grönsaker till varje måltid, typ rivna morötter. I dag är det som sagt en hel buffé. Det skapar en större nyfikenhet hos barnen och de äter mer grönsaker när det finns mycket att välja på, säger Ann-Sofie Eriksson.

Vecka 46 firar skolorna i Kalmar kommun att skolmaten fyller 70 år. Och detta gör man bland annat genom att servera en meny som minner från de tidigare årtiondena.

– Då ska vi laga gamla godingar. Eleverna kommer nog uppleva att det blir en märkbar nedgång i kvaliteten, men syftet är ju att visa att skolmaten är ganska bra ändå. Bland annat blir det senapspanerad korv med potatismos och rivna morötter. Punkt slut, ingen salladsbuffé här inte, säger Ann-Sofie Eriksson och ler.

Fakta

Skolmaten då och nu

1 200 000 måltider serveras i Sveriges skolrestauranger varje dag.

Måltiderna i grundskolan

4 ska vara kostnadsfria

4 erbjudas alla elever

4 vara näringsriktiga

1945 bestämde riksdagen att skollunchen från och med hösten 1946 skulle vara kostnadsfri för eleverna.

Staten bidrog med 50 öre per måltid i statsbidrag till kommuner som erbjöd sina elever varm mat tillsammans med mjölk, smör och bröd.

Statsbidragen till skolmåltiderna upphörde 1967 då hela ansvaret lades på kommunerna.

1969 erbjöd 9 av 10 svenska grundskolelever lagad lunch i skolan.

1970 fanns det skolmåltider i alla skolor i Sverige.

1997 gjordes en förändring i skollagen som gjorde det tvingande för kommunerna att servera kostnadsfria luncher till alla elever i grundskolan.

Ett tillägg till skollagen 2011 slår fast att lunchen i grundskolan ska vara näringsriktig.

I dag: 3 av 4 skolor serverar minst två rätter att välja mellan, 2 av 3 skolor serverar ett vegetariskt alternativ varje dag, en stor salladsbuffé finns i nästan alla skolrestauranger.

Källa: Ur filmen Skolmåltiden 70 år – 1946-2016 av Kost & Näring som visas på många skolor för att fira 70-årsjubileet.

Visa mer...

Fakta

Matsedel vecka 46

Matsedeln för skolorna i Kalmar kommun:

Måndag: 70-tal: Senapspanerad korv med potatismos, rivna morötter.

Tisdag: 90-tal: Köttfärssås och spaghetti, rivna morötter.

Onsdag: 50-tal: Ärtsoppa.

Torsdag: 80-tal: Hawaiikassler med ris, ananasvitkål.

Fredag: 60-tal: Fiskpanetter med spenat och kokt potatis, lingonvitkål.

Visa mer...