Snabba ryck när valet närmar sig

Kalmar län Artikeln publicerades
Det blir många handlingar på riksdagens bord under ett valår. Och det har blivit värre, konstaterar Konstitutionsutskottet. Riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) sitter i KU.
Foto: Ulf Carlsson
Det blir många handlingar på riksdagens bord under ett valår. Och det har blivit värre, konstaterar Konstitutionsutskottet. Riksdagsledamoten Laila Naraghi (S) sitter i KU.

I vartannat fall struntar regeringen i lagexperternas synpunkter, när de sagt nej. Det är även alldeles för långa handläggningstider. Och under våren ett valår går det väldigt snabbt i riksdagen.

– Det är ett stort antal propositioner och de är tilltagande. Det blir en påfrestning för riksdagen, säger Laila Naraghi (S).

Inom kort kommer ett betänkande från Konstitutionsutskottet KU, där man granskat regeringsärendenas handläggning. En preliminär rapport är klar och väntas lämnas över inom ett par veckor. Konstitutionsutskottet, där Laila Naraghi sitter, kritiserar nu regeringen på ett antal punkter.

– Det är en systemgranskning vi gör varje höst. Vi är den goda revisorn, säger Laila Naraghi.

En av de stora punkterna är att det flödar över av förslag som ska beslutas under våren, sådant som ska göras innan valet. Så ska det inte vara, utan propositionerna ska komma i ett jämnt flöde, är tanken.

Under våren 2018, innan valet, hölls inte den ordningen på något sätt:

56 propositioner lämnades in efter stoppdatumet 20 mars 2018. 26 av dem var tänkta att börja gälla under sommaren och hösten. Detta lades till de 62 propositioner som lämnades in i rätt tid under våren.

Förra regeringen var inte jättemycket bättre. Innan valet 2014 var det 32 propositioner som lämnades in efter stoppdatum på våren och 20 av dem skulle börja gälla under sommaren eller hösten.

Det här skapar inte den jämna arbetsbörda som man strävat efter. Det här är ett stort problem, skriver KU. Det kan vara tusentals sidor som måste läsas in. Ledamöterna får inte tid att läsa in sig, och några följdmotioner hinns inte med. Tanken med ett stoppdatum är faktiskt att riksdagsarbetet ska kunna bedrivas effektivt.

– De korta propositionstiderna sätter press på riksdagens arbete. Det är viktigt att alla kan läsa i lugn och ro, säger Naraghi.

Finns det en risk att det slarvas när det går så fort?

– Det har inte varit vårt uppdrag att titta på, men man ska få en chans att göra jobbet ordentligt.

Hon räknar med att det blir en förändring enligt KU:s förslag.

– Alla propositioner ska tidssättas. Vi förutsätter att det följs. Det är viktigt att man följer planen och sprider ut propositionerna.

En annan stor punkt i granskandet handlar om Lagrådet.

Rådet har funnits i 200 år och ska vara en garant för att alla nya författningar rimmar med till exempel grundlagar.

Lagrådet har haft en del synpunkter. I de förslag från 2012 och framåt som granskats, är det så att i två av tre fall har lagrådet haft synpunkter eller förslag.

Det mesta har regeringen godtagit. Men det är inte alltid man är överens.

Att så många fall får bakläxa tyder på att lagförslagen är slarvigt gjorda. Ju bättre underlag, desto färre ändringar.

– En hel del borde ha kunnat hanteras innan så att Lagrådet kunde lagt sin kraft på annat, säger Naraghi.

I 15 procent av fallen har Lagrådet avstyrkt förslaget. I vartannat fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter.

– Vi vill understryka Lagrådets roll och värna om den. Det är allvarligt om det är en ökning av de fallen, även om den inte är jättestor, säger Naraghi.

– Sedan har regeringen, när man inte följt Lagrådet, motiverat det, och det är väldigt viktigt.

Fakta

Granskningsresultatet

Betänkandet är nästan 120 sidor.

Konstitutionsutskottet KU har sett att i sex av elva granskade ärenden om markupplåtelse, som överklagats till regeringen, tog det mer än två år innan regeringen kom till skott och fattade ett beslut. En anledning till detta är personalbyten, som gjort att nya handläggare måste läsa in sig på allt material i de komplicerade ärendena igen.

Men så långa handläggningstider är inte godtagbart, menar KU, även om det är brist på folk, menar KU.

KU har också tittat på propositionsavlämnandet, det vill säga när en proposition lämnats till riksdagen.

Rutinen är att det sätts ett stoppdatum för varje proposition. På så sätt kan man garantera att arbetsbördan fördelas jämnt för riksdagens ledamöter. Nu är det inte så.

Det KU också noterar är att ibland anges det i en proposition att regeringen följt Lagrådet, men granskas det så stämmer det inte.

KU har också tittat särskilt på de fall där Lagrådet sagt nej eller haft allvarliga synpunkter. De är inte så många. 15 procent av lagförslagen har Lagrådet sagt nej till.

I vartannat fall har regeringen helt struntat i Lagrådets synpunkter, i vart femte fall har regeringen delvis gjort som Lagrådet föreslår.

Det är visserligen ganska få fall, men KU tycker att det är viktigt att Lagrådets roll inte urholkas.

Det finns även andra synpunkter på regeringens arbete.

Till exempel har det gått snabbt i även andra fall än propositionerna: 35 författningar från näringsdepartementet och 26 från Arbetsmarknadsdepartementet kungjordes mindre än fyra veckor innan de började gälla. Praxis är fyra veckor.

Vad gäller regeringskansliets upphandling så är det också brister i dokumentationen, genom att muntliga offerter inte har dokumenterats.

Visa mer...