Snart kan gatlyktor på landet komma att släckas ner

Kalmar ,
Delar av landsbygdsvägarna i Kalmar kommun riskerar att få gatubelysningen nedsläckt, när ansvaret för ljuset ska omfördelas.
Foto: Gun NIlsson
Delar av landsbygdsvägarna i Kalmar kommun riskerar att få gatubelysningen nedsläckt, när ansvaret för ljuset ska omfördelas.

Delar av de statliga vägarna i Kalmar kommun riskerar att få gatubelysning nedsläckt, när ansvaret för ljuset ska omfördelas.

Kalmar kommun har 12 000 gatlyktor, varav 4 000 finns på landsbygden. Historiskt sett har elbolagen haft ansvaret för dem. Det lades senare över på kommunerna.

Nu menar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att statliga Trafikverket ska ta hand om belysningen vid de statliga vägarna. Och Trafikverket gör helt andra prioriteringar av vilka lyktstolpar som behövs än vad kommunen gör.

I Kalmar har nu initierats ett pilotprojekt för att undersöka vilka belysningar det kan bli en diskussion om, när det blir ett förstatligande av ljuspunkterna.

Trafikverket är inte alltid så intresserade att ha kvar de enstaka gatlyktorna vid brevlådor och hållplatser. Man anser att solitära ljuspunkter snarare försämrar trafiksäkerheten än förbättrar den.

– Från kommunens del finns andra parametrar som att invånarna upplever betydligt större trygghet när det finns gatljus i området, säger Thomas Lexinger, produktionschef i Kalmar kommun..

– Men resultatet kan bli att en del gatlyktor som finns idag släcks ner, så kan det absolut bli.

Det är Håkan Olofsson, som gjort den kommunala inventeringen av vilka belysningar och områden som man måste komma överens med Trafikverket om.

– Det här projektet är bara i sin linda, säger han. Det är för tidigt att dra för stora växlar. Men det kan så småningom bli gränsdragningar som säkert kommer att intressera många. Men där är vi inte ännu.

– Trafikverket fokuserar förstås på sitt område, medan kommunen ska ta ett större grepp och titta både på trygghet, politik och estetiska faktorer.

På södra Öland har Mörbylånga kommun kommit en bit längre i processen än man gjort i Kalmar. Där har kommunen beslutat om en policy som innebär att det krävs ett visst antal hushåll i en by för att kommunen ska gå in och bekosta belysningen.

Minst fem permanenta hushåll ska det vara, Beslutet har väckt en omfattande diskussion.

Trafikverket och SKL har gemensamt gjort en rapport om de problem som kan uppstå när belysningsanläggningar vid de statliga vägarna förs över till myndigheten. Uppskattningen är att 200 000 till 400 000 belysningspunkter i hela landet berörs.

I genomsnitt är 9 procent av kommunernas gatlyktor placerade vid statliga vägar. Det skulle för Kalmars del innebära drygt 1000.

Att ta över gamla elledningarna och belysningsarmaturer innebär också ett stort ekonomiskt ansvar. En del ledningar är riktigt gamla och kan ha grävts ner för upp till 100 år sedan.

– Men det är inte säkert att de är de äldsta, tjärade ledningarna som är i sämst skick, säger Thomas Lexinger. Så länge de får ligga orörda är det ingen fara. De plastade ledningarna från 70-talet är ofta sämre.

– Men det är när man börjar arbeta i närheten det kan hända saker, kanske grävs det ner en fiberkabel och då ska ledningsdiket återställas och packas med vibrator. Det behövs inte mer än så för att vi ska få problem med kortslutningar.