Språkförbistring när nyanlända jobbade på omsorgsboende

Påryd Artikeln publicerades
Magnus Uhr (S), nominerad till ny ordförande för Södermöre kommundelsnämnd slår larm om språkproblem på omsorgsboendet Björkhaga i sommar.
Foto: Anton Hansson
Magnus Uhr (S), nominerad till ny ordförande för Södermöre kommundelsnämnd slår larm om språkproblem på omsorgsboendet Björkhaga i sommar.

Språkförbistringen när flyktingar som tämligen nyligen kommit till Sverige sattes in på omsorgsboendet Björkhaga i Påryd i somras gör att det nu krävs att det ges en längre introduktionstid innan liknande anställningar görs.

Det är Magnus Uhr (S), nominerad till ordförande i kommundelsnämnden, som slår larm efter ett besök på Björkhaga.

I somras arbetade en handfull personer som inte har svenska som modersmål som vikarier på omsorgsboendet. De var inne både som rena vikarier och som extraresurser. Magnus Uhr fick under sitt besök veta att det inte fungerat optimalt. Det fanns brister i språkkunskaperna.

– Personalen på Björkhaga är extremt omtänksamma och värnar de boende, säger Magnus Uhr. Allra helst vill man förstås att de som sätts in som vikarier har en hel och adekvat utbildning för arbetsuppgifterna. Men det är inte lätt att hitta till arbetsplatser som ligger lite i periferin.

– Därför är man förstås tacksam för den förstärkning som erbjudits under sommaren. Men med ytterligare några veckors introduktion skulle det bli så mycket bättre.

Magnus Uhr betonar att det inte handlar om en snabbutbildning i svenska språket. Den delen sköter SFI och de nyanlända som jobbat på Björkhaga går också där och har grundläggande kunskaper. Det handlar mer om vårdens facktermer som man måste kunna för att jobbet ska bli säkert och smidigt.

– Om de som kommer in som vikarier på sommaren inte kan detta och därmed måste få allt grundligt förklarat för sig varje gång något ska utföras finns risken att de inte tillför resurser utan snarare tar kraft från den ordinarie verksamheten.

Maria Nyberg är enhetschef på Björkhaga. Hon håller med Magnus Uhr om att det behövs en längre introduktionstid. Hon bekräftar att det funnits de som haft språkproblem under sommaren.

– Det har funnits fall där kunskapsnivån varit lägre än vi trott och det har inte alltid handlat om språket.

Hon säger att man på boendet försökt anpassa arbetsuppgifterna individuellt för att finna något som den anställde kan klara av. Det är inte alla arbetsuppgifter som kräver att förmågan att kommunicera är på topp.

– Samtidigt känner vi att det finns ett ansvar från vår sida att ge dessa personer en chans på arbetsmarknaden och vi gör vårt bästa för att det ska fungera så bra som möjligt. Man får tänka en gång till på hur arbetskraften används bäst.

– Det har också funnits de som fungerat väldigt bra och varit mycket uppskattade. Det känns väldigt roligt när vi kan lyfta dessa personer och de tar ett steg in på arbetsmarknaden.

Har det varit språkproblem som kunnat innebära en fara för de boende?

– Nej, det har det inte. Vi har individanpassat arbetsuppgifterna, några sådana risker har det inte varit.

Fackförbundet Kommunals fackförbundstidning berättade under sommaren om hur ordinarie personal slagit larm om de stora problem som uppstår när arbetsgivare anställt personer som inte kunnat tillräckligt bra svenska.

– Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna, sade Elisabeth Antfolk, förtroendevald för Kommunal, till Kommunalarbetaren.

Tidningen berättar om situationer där språksvårigheter gjort att boende inte fått den hjälp man behövt. I Nyköping larmade en boende som ramlat på golvet. Men den vikarie som borde åkt dit förstod inte vilken telefon som var larmtelefon, trots att chefen försökte förklara. Istället åkte vikarien hem.