Stångådalsbanan en miljöbov

Kalmar län Artikeln publicerades
Stångådalsbanan bjuder på en vacker resa. Men speciellt miljövänlig är den inte. De gamla dieselloken går på gammalt bränsle.
Foto: Mats Holmertz
Stångådalsbanan bjuder på en vacker resa. Men speciellt miljövänlig är den inte. De gamla dieselloken går på gammalt bränsle.

Järnvägstrafiken på Stångådalsbanan förbrukar årligen omkring två miljoner liter diesel. Och det handlar om den vanliga fossildieseln, med utsläpp därefter, beräknad till 5 189 ton koldioxidekvivalenter.

Tågen förbrukar 7,5 till 10 liter diesel per mil och det kan gå åt 250 liter för att tåget ska ta sig från Kalmar till Linköping. Utsläppen motsvarar ungefär 2 700 medelstora bilar som kör 1000 mil om året.

Men medan Länstrafiken planerar nerdragningar av antalet busslinjer för att möta ökade kostnader, finns inga sådana planer för tågen på Stångådalsbanan och Tjustbanan mellan Västervik och Linköping. Bara linjen från Oskarshamn läggs ner.

– Nej, vi har inte planerat ytterligare förändringar av tågtrafiken. Samtidigt har vi inga möjligheter att gå över till ett mer miljövänligt bränsle, säger trafikdirektören Karl-Johan Bodell. Det skulle även bli alldeles för dyrt.

Dagens tåg kan bara använda gammal diesel. Motorerna är inte certifierat för annat bränsle. Men även om de byggs om och kan köra på miljödiesel stoppar ekonomiska faktorer det,

Den miljövänliga och fossilfria HVO-dieseln är skattebefriad och det gör att priset ungefär motsvarar det som betalas för den vanliga fossildieseln. Men när fossildiesel tankas i tågen blir den också skattebefriad och alltså betydligt billigare.

– Skulle vi använda HVO-diesel i tågen blir bränslekostnaderna enormt mycket högre, säger Karl-Johan Bodell. Det skulle inte fungera rent ekonomiskt.

– Det kan tyckas vara helt uppåt väggarna miljömässigt, men det är den verklighet vi har att förhålla oss till.

Av länets samtliga bussar går 60 procent på biogas, men resten använder den miljövänliga HVO-dieseln, som tillverkas av olika restprodukter som slaktavfall, vegetabiliska oljor och fiskolja.

När det nya 10-åriga bussavtalet som började gälla i augusti 2017 var kravet att fordonen skulle använda fossilfria bränslen. Biogas prioriterades, men eftersom det fanns dåligt med tankställen, fick de bussar som går i länets inland använda HVO-dieseln.

Efterfrågan på HVO-diesel har ökat kraftigt på senare år och priserna har rusat i höjden. Det är detta som gör att Länstrafiken befarar att de nya indexberäkningar som görs av bussavtalen kommer att innebära höjda kostnader.

– Bara en liten procentuell förändring innebär stora kostnadsökningar i kronor och ören, när det handlar om de volymer vi jobbar med, förklarar Karl-Johan Bodell.

Däremot ligger priset på biogas relativt konstant.

De föreslagna förändringarna av busslinjerna i länet gör att Länstrafiken räknar med att spara 8 miljoner.

Tågtrafiken från Oskarshamn, med fem påstigande per tur, har kostat 6 miljoner om året. När den läggs ner blir det en ordentlig besparing. Omkring 14 miljoner sparas alltså totalt.

Tidigare har landstinget kunnat acceptera även ekonomiskt problematiska linjer. Men med det nya, tuffare läge som regionen nu har framför sig, måste alla förvaltningar spara. Eftersom det handlar om samma skattepengar ställs busslinjer i förlängningen mot vård och operationer.

Länstrafiken i Kalmar gjorde 2016, tillsammans med grannlänen, en stor utredning om inköp av nya tåg som kan använda fossilfritt bränsle. Det finns en politisk vilja samordna inköp av nya tågsätt, men exakt vilken teknik de ska använda är inte klart ännu. Först 2025, i bästa fall, kan nya, mer miljövänliga tåg gå på de oelektrifierade banorna i länet.