Stora brister i hanteringen av könsstympning

Kalmar län Artikeln publicerades
Bilden är från ett TT-reportage om ”Maria”, som könsstympades som barn i Somalia.
Foto: Noella Johansson/TT
Bilden är från ett TT-reportage om ”Maria”, som könsstympades som barn i Somalia.

– Jag är inte överraskad. En 3 000 år gammal tradition för att kontrollera kvinnors sexualitet och sexualdrift försvinner inte så lätt. Och det finns mycket stora brister i vårt sätt att hantera detta, vården är dåliga på att ställa frågor.

Ottar-belönade gynekologen Bita Eshraghi arbetar på landets enda mottagning för könsstympade kvinnor, Amel-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm.

Som Östra Småland kunde avslöja förra veckan har en 28-årig kvinna från ett afrikanskt land häktats av Kalmar tingsrätt, misstänkt för att ha könsstympat en liten flicka i nedre skolåldern. Enligt åklagaren har kvinnan gjort sig skyldig till könsstympning som kan ge upp till 10 års fängelse om det betraktas som grovt.

Bita Eshraghi är en av landets ledande experter på arbetet med könsstympade kvinnor. På Södersjukhusets mottagning tar man emot många utsatta kvinnor som söker stöd.

– Bakgrunden till könsstympningen är samhällets kyskhetsnorm, säger hon. Kvinnornas sexualitet måste kontrolleras. Könsstympning är det värsta exemplet på detta.

Socialstyrelsen har beräknat att omkring 40 000 kvinnor i Sverige är könsstympade. Komplikationerna kan bli många, säger Bita Eshragh.

– På det psykologiska planet kan svårigheterna bli betydande. Rent fysiskt handlar det om svårigheter att kissa, menstruationsbesvär, sexuella besvär. Ingreppet har också lett till problem med cystor, i vissa fall stora som apelsiner.

– Tyvärr finns det så mycket tystnad om detta, säger Bita Eshragh. Vård, skola och rättsväsende måste bli mycket bättre.

Juno Blom, har i tolv år samordnat landets insatser mot hedersvåld från länsstyrelsen i Östergötland. Efter valet är hon riksdagsledamot för Liberalerna.

– Vi är alldeles för dåliga på att informera de människor som är nya i Sverige om vilka lagar och regler som gäller här, säger hon. Vi berättar hur samhället fungerar, men väldigt lite om vad som är förbjudet. Vi berättar att man inte får bryta kvistar i naturen, men inte att det är olagligt att bryta om armen på barnen.

Juno Blom har arbetat med nationella regeringsuppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck. Efter valet är hon riksdagsledamot för Liberalerna.
Foto: Anna Nilsen/TT
Juno Blom har arbetat med nationella regeringsuppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck. Efter valet är hon riksdagsledamot för Liberalerna.

Juno Blom menar att det finns en naivitet och en rädsla att utpeka grupper. Det gör att en mycket svag grupp, unga flickor som utsatts eller riskerar att utsättas för dessa övergrepp inte får något stöd av samhället.

– När det gäller könsstympning krävs en massiv utbildningsinsats, riktad mot de grupper som kan beröras. Det handlar också om att barnavårdscentraler, förskola och pedagoger uppmärksammas på riskerna.

– Det saknas ett barnperspektiv. Jag känner till fall där unga flickor haft problem med mens och att kissa och att det kunnat relateras till könsstympning. Flickan skickades hem med uppmaningen att tala med föräldrarna om problemen.

Lena Nordström är avdelningschef på förlossningen i Kalmar. Hon berättar att man arbetar på flera sätt med kvinnor som könsstympats.

– Det handlar både om operativa och samtalsinsatser, med hjälp av tolk närmar vi oss problematiken och försöker göra det bästa av situationen.

Förlossningen har också gjort flera utbildningsinsatser bland personalen.

En kvinna som könsstympats genom att slipöppningen sytts samman måste skäras upp innan förlossningen.

Fakta

Vad är könsstympning

Könsstympning innebär att man med ett vasst föremål skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor. Det förekommer fyra olika typer av könsstympning enligt WHO:s definition

1. Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela eller delar av klitoris.

2. Klitoris skärs bort samt delar av eller hela de inre blygdläpparna.

3. Alla yttre delar av könsorganen, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar, skärs bort. Därefter sys de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks. En liten öppning lämnas längst ner mot anus så att urin och menstruationsblod kan rinna ut. Denna typ kallas även infibulation eller faraonisk omskärelse.

4. Prickning eller skärande på klitoris eller/och blygdläpparna. Ingrepp kan även göras genom att bränna klitoris och omgivande vävnad. Det förekommer även att vävnad skrapas bort eller att man skär runt slidmynningen eller för in frätande ämnen eller örter i vagina i syfte att förorsaka blödning eller för att göra öppningen trängre. Det förekommer också blandformer av de fyra typerna.

Källa: Somaliska kvinnoföreningen

Visa mer...