Familj

Therese tatuering är hennes livförsäkring

Lindsdal Artikeln publicerades
Therese Karlsson har haft diabetes i snart fem år. Varje dag måste hon tänka på vad hon äter och hur hon ska dosera sitt insulin.
Foto: Andreas Yngvesson
Therese Karlsson har haft diabetes i snart fem år. Varje dag måste hon tänka på vad hon äter och hur hon ska dosera sitt insulin.

Therese Karlsson har en tatuering på underarmen. Ordet diabetic, diabetiker på engelska.

– Det är min livförsäkring. Om någon hittar mig så vet de att jag är diabetiker och förhoppningsvis vet det vad de ska göra.

Diabetes är en få folksjukdomar i Sverige. En halv miljon människor har sjukdomen som är obotlig och dödlig.

På juldagen är det fem år sedan Therese Karlsson fick diagnosen diabetes. Hon hade känt sig konstig och väldigt törstig en tid.

– Min storebror har typ 1-diabetes så jag visste ju vilka symptomen var, men hade blundat för det. På julafton drack jag ur en hel 1,5 liters flaska julmust själv på ingen tid alls. Jag kände mig enormt törstig.

– Dagen efter kände jag mig jättekonstig och mätte mitt blodsocker med en mätare jag hade hemma eftersom jag haft graviditetsdiabetes. Det låg på 27 och ska egentligen ligga mellan 4 och 8. Jag ringde 1177 och de sa åt mig att åka till akuten direkt.

Eftersom Therese då var 29 år och typ 1 oftast drabbar yngre tog hon för givet att det var typ 2 hon fått, men det var typ 1.

– Det var en chock. Trots att jag visste en del om diabetes sedan tidigare kunde jag ändå ingenting. Jag blev rädd och ledsen och frågade läkarna varför jag drabbats. Men de sa att de inte visste, ingen vet varför diabetes drabbar vissa personer.

Om man har diabetes typ 1 har kroppen slutat bilda insulin som behövs för att sänka blodsockret. Därför måste den drabbade varje dag, flera gånger om dagen, resten av livet tillföra insulin genom sprutor eller pump. Hur mycket är olika från person till person.

”Min livsförsäkring” kallar Therese Karlsson tatueringen hon har på sin underarm.
Foto: Andreas Yngvesson
”Min livsförsäkring” kallar Therese Karlsson tatueringen hon har på sin underarm.

– Eftersom blodsockret måste sjunka sakta så är det en svår balansgång att dosera rätt insulin till det du äter. I början fick jag ringa till sjukhuset och fråga varje gång, men efterhand har jag lärt mig hur just min kropp fungerar, hur mycket insulin jag behöver till en viss sorts mat och till en viss mängd mat.

– Jag kan äta allting men väljer att inte göra det. Till exempel pizza och smågodis funkar inte. Jag har jättesvårt att dosera rätt insulin när jag äter det, så jag låter bli. Om familjen köper pizza tar jag en sallad eller en gyrosrulle, det är mycket enklare.

Som diabetiker måste man hela tiden tänka på att ta med sig saker som behövs och kan behövas.

– Jag kan inte gå någonstans utan dextrosol, blodsockermätare och min insulinpump, säger Therese och lägger upp sakerna på köksbordet. Dextrosol använder jag för att få upp blodsockervärden om jag är låg och insulinet sänker värdet om jag ligger högt.

– Jag blippar mitt blodsockervärde flera gånger om dagen. Jag gör det direkt när jag vaknar, före och efter varje måltid, ja väldigt ofta helt enkelt.

Det är viktigt för en diabetiker att varken ha ett för högt eller ett för lågt blodsockervärde. Båda är skadliga på sitt sätt.

– För mig känns det farligast att ligga för lågt för då riskerar man att hamna i koma. Men samtidigt kan det vara farligt att ligga för högt också. Min kropp blir helt slut, som efter ett hårt träningspass när jag legat för högt.

Fakta

Diabetes

Hur vanligt är diabetes?

Ungefär 500 000 personer har diabetes i Sverige idag, av dem har 85-90 procent typ 2-diabetes. Det är ungefär 150 000 i Sverige som har sjukdomen utan att veta om det.

Vad är skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes?

Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Insulin kan bara ges i injektioner, så en person med typ 1-diabetes måste tillföra insulin från dag ett i sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är mer komplex. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.

Vilka är symtomen på diabetes?

De klassiska symtomen är att känna ökad törst, att kissa oftare och större mängder, och viktnedgång. Ytterligare tecken kan vara trötthet, att man ser suddigt, får klåda i underlivet (hos kvinnor) och upprepade urinvägsinfektioner.

Vad ska jag göra om en person med diabetes plötsligt mår dåligt?

Det mest troliga är att personen drabbats av för lågt blodsocker. Vanligt förekommande symtom är blekhet, skakningar i framför allt händer och armar, svettning, hunger, svårt med koncentration och beslutsfattande samt irritation. Det bästa är om du kan mäta blodsockret, men kan du inte göra det så ge personen något sött att dricka eller äta. Ge aldrig insulin! Om personen inte kan svälja ska du inte ge något att äta eller dricka. Ring 112 för att få råd om hur du ska göra.

Hur många dör av diabetes?

Varje dag dör fem personer där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

Källa: Diabetesförbundet.

Visa mer...

– Ibland har jag jättehögt blodsocker utan att veta varför och ibland jättelågt utan att veta varför. Ingen vet riktigt varför det blir så, men det viktiga är att om jag har högt eller lågt utan att veta varför så betyder inte det att jag har misskött mig.

Therese Karlsson är vice ordförande i Diabetesföreningen Kalmar Öland. Hon gick med i föreningen redan samma natt som hon fick sin diagnos.

– Jag kände direkt att jag behövde träffa andra som hade diabetes och det har varit jättenyttigt för mig att ha någon att prata med som verkligen förstår hur det känns att ha diabetes.

Som vice ordförande i föreningen försöker Therese sprida kunskap om diabetes. Många vet inte vad det innebär att ha diabetes och att det är en såväl obotlig som dödlig sjukdom. Enligt diabetesförbundets hemsida dör fem personer varje dag där diabetes är den underliggande dödsorsaken.

– Men tack vare bland annat diabetesgalan på tv och Peter Jidhes program om diabetes så går det åt rätt håll. Det känns som de två senaste åren har gett sjukdomen mycket viktig uppmärksamhet. Även Libren, knappen som många av oss har på armen för att mäta blodsockret är viktig. Den syns och folk börjar lära sig vad det är.

Forskningen om diabetes går framåt, men fortfarande är frågetecknen många.

– Min högsta önskan är ett botemedel, eller ett svar på varför man drabbas av typ 1, säger Therese Karlsson.