Tidigare grävdes metallen ner på kyrkogården

Kalmar län Artikeln publicerades
På hemliga platser inne på Norra kyrkogården har metall från kremeringar grävts ner i djupa hål.
Foto: Karin Asmundsson
På hemliga platser inne på Norra kyrkogården har metall från kremeringar grävts ner i djupa hål.

Innan metaller började återvinnas från kremeringar så grävdes de ner på kyrkogården. Bara kremeringsteknikerna vet var, och metallerna kommer att stanna kvar under jord.

Innan metallåtervinningen startade i oktober 2016 grävdes de ner på olika platser på Norra kyrkogården.

– Vi grävde ner dem djupt på kyrkogården, säger Göran Svensson som är en av kremeringsteknikerna i Kalmar.

Han tycker att det är bra att metallen återvinns istället.

– Det är jättebra. Det var väldigt korkat att bara gräva ner det som förr. Det var stora värden som gick till spillo.

Jens Robertsson är kyrkogårdschef i Oskarshamns församling.
Foto: Roger Carlsson
Jens Robertsson är kyrkogårdschef i Oskarshamns församling.

Även i Oskarshamn har metall från kremeringar tidigare grävts ner på kyrkogården. Krematoriet här har använts sedan 1963.

– I princip har det varit så här också, säger kyrkogårdschefen Jens Robertsson. Man slutade att gräva ner metallen kort innan jag började för tre år sedan.

Tillvägagångssättet har liknat det i Kalmar.

– Metallen har grävts ner djupt i ett speciellt område på kyrkogården. Det är inte markerat på något sätt. Jag vet bara vilket område det är.

Jens Robertsson är positiv till att metallen numera återvinns.

– Jag tycker att det är jättebra, självklart ska vi ta hand om ädelmetallerna.

Han är dock kritisk till att pengarna inte går tillbaka till verksamheten.

– Jag tycker att det är olyckligt att pengarna går till Allmänna arvsfonden. Det borde vara på samma vis som i Norge där pengarna går till en fond för drift och underhåll av krematorierna. Pengarna går säkert till godhjärtade saker, men det är skattepengar i grunden.

Han berättar att krematoriet i Oskarshamn behöver mura om sin ugn vart femte år till en kostnad av drygt en miljon kronor.

Läkaren Gunnar Thorbert från Öppen kyrka är ordförande för utskottet för Begravnings- och serviceverksamheten.
Foto: Lotta Zaar
Läkaren Gunnar Thorbert från Öppen kyrka är ordförande för utskottet för Begravnings- och serviceverksamheten.

Gunnar Thorbert är ordförande för utskottet för Begravnings- och serviceverksamheten som ansvarar för bland annat krematoriet i Kalmar. Han känner till den gamla hanteringen av metaller.

– Det har sagts mig så, men jag har inte koll på detaljerna som var det har grävts ner, hur djupt eller hur ofta. Det var en rutin som fanns före mig. Jag har varit ordförande i fem år och frågan har inte varit uppe på bordet. Jag kände till att det var så och hade ingen anledning att ifrågasätta det, men jag tycker kanske att dagens system är bättre.

Varför grävdes metallen ner?

– Förr i tiden betraktade man implantat som en del av kroppen som skulle behandlas med värdighet. Man begravde det som resten av kroppen, men i en annan ordning. Nu har nyttoaspekten fått väga över.

Gunnar Thorbert är gynekolog och förlossningsläkare och drar en parallell mellan återvinningen och organdonationer.

– Det är stora värden i de här metallerna och återvinningen är i linje med transplantationstanken. Kan man ta organ så att de kan komma till nytta så ska man göra det. Kan vi använda de här värdefulla metallerna en gång till så är det positivt.

Men de hundratals kilo metaller som ligger nergrävda på Norra kyrkogården vill han inte återvinna.

– Det ska absolut ligga kvar. Att börja gräva i det känns inte etiskt korrekt.