Tre uttrar döda på samma vecka

Kalmar län ,
Uttern äter inte löv utan fisk. Mest är det gädda, brax och mört, men uttern kan också besöka fiskodlingar. Var fjärde utter som hittats död i Kalmar län har drunknat när det fastnat i fiskeredskap.
Foto:
Uttern markerar sitt område med spillning på stenar utmed vattendrag och under broar.
Foto:
Mia Bisther beskriver uttern som ett rovdjur med låg konfliktpotential.
Foto:
Mellan 2007 och 20014 hittades 17 trafikdödade uttrar i Kalmar län. Totalt hittades 27 döda uttrar.
Foto:
Här är en av uttrarna som blev påkörd förra veckan.
Foto:
Utter och mink liknar varandra, men minken är mindre. Uttern är ungefär lika stor som en tax och muskulös med kraftig avsmalnande svans. Uttern kan upplevas som "kutryggig" och rör sig lugnare än minken. Utterspillning luktar inte illa som minkens gör.
Foto:

Förra veckan körde bilister ihjäl tre uttrar på olika platser i länet. Fler trafikdödade uttrar visar att det rödlistade djuret har blivit vanligare under de senaste åren. Men det finns fortfarande mycket miljögifter i de påkörda uttrar som undersöks för att se hur gifterna sprids i naturen.

Artikeln publicerades 21 mars 2017.

På 2000-talet har antalet trafikdödade uttrar ökat från en utter enstaka år till flera varje år. Men att tre uttrar blir påkörda samma vecka hör ändå till ovanligheterna.

– Jag tycker att det är tråkigt. Det brukar bara vara ett fåtal påkörda varje år, säger länsansvarig jägare för Nationella viltolycksrådet.

De tre uttrarna var alla hanar och strax över en meter långa.

I lördags blev en påkörd mellan Nybro och Örsjö. En annan dog i en smitningsolycka på E22:an norr om Västervik vid sjön Hjorten.

Den tredje uttern blev påkörd i förra veckan i Igelösa söder om Vassmolösa.

– Trafiken skördar en hel del uttrar, säger utterexperten Mia Bisther som inventerat utter sedan 1988. Hanarna är ofta mer rörliga än honorna och därför överrepresenterade bland de som blir påkörda. De patrullerar sina områden för att hålla undan andra hanar och hålla koll på sina damer. När det är dags för parning blir de extra alerta.

Uttern kan få ungar när som helst på året men vanligast är på vår och sommar, så det är parningstid just nu.

Honorna stannar med ungarna i närmare ett år och deras hemområde är uppåt en mil i diameter. Hanarnas revir kan ha en diameter på två mil.

Smålands landskapsdjur är trots en positiv trend fortfarande rödlistad. 2015 gick den från sårbar till missgynnad.

– Det innebar att det inte blir lika mycket fokus och resurser på uttern, säger Mia Bisther som arbetar som vilthandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hösten 2014 inventerade hon utter i Kalmar län genom att söka efter spillning, spår och gryt. Fynden visade en fortsatt ökad förekomst av utter särskilt i länets mellersta och södra delar.

– De uttrar som jag har sett har varit på vintern, då visar de sig på dagtid. Annars är skymning och gryning deras tid.

Mia Bisther har inventerat många olika djur och tycker att uttern är något alldeles speciellt.

– Det finns inget djur som är så roligt att titta på som uttern. Får du se den så ta tid på dig att göra det. De gör de mest knasiga grejer som att åka kana flera gånger i rad. Det finns säkert en biologisk förklaring men det går också att tolka beteendet som att uttern har ett leksamt kynne. Det finns något rörande över de här djuren som många tycker om.

Uttern fredades 1968 och sedan -69 undersöks hur mycket PCB som uttrar har i sin lever.

– PCB har minskat men det finns fortfarande höga halter av andra miljögifter. Det som sticker ut hos utter är PFOS.

PFOS, perfluoroktansyra, har inte minskat i uttrarna, trots att ämnet numera är förbjudet och har slutat användas i till exempel brandskum. De tio uttrar som undersökts från Kalmar län under 2000-talet visar på relativt låga halter. Mest PFOS hade uttrar i mellersta Sverige.