Trots många fler lodjur - inga får har behövt sätta livet till

Kalmar län Artikeln publicerades
En förklaring till att lammen har fått vara i fred i år är att det finns gott om vilt som lodjuret kan äta sig mätt på.
Foto: Holger Hollemann
En förklaring till att lammen har fått vara i fred i år är att det finns gott om vilt som lodjuret kan äta sig mätt på.

Hittills i år har inga får dödats av lodjur i Kalmar län. Detta trots att stammen ökat till ett 60-tal lodjur.

– Det är helt klart positivt, säger vilthantläggaren Fredrik Ustrup.

– Hittills ser vi ingen koppling mellan skadefrekvensen och den ökade populationen lodjur i Kalmar län.

För att hitta ett lika lugnt år som 2019 får man gå tillbaka till 2013 i länsstyrelsens statistik över lodjursangrepp. Sedan dess har antalet lodjur ökat till en så stabil nivå att man genomfört licensjakt.

Fredrik Ustrup förklarar det här skadefria året med att lodjuren har gott om vilda byten att jaga.

– Det finns en stark viltpopulation. Lodjuren tar rådjur, harar, dovhjort och skogsfågel, så det tror jag är en förklaring.

Att det sker ett par lodjursangrepp på tamdjur under vår och sommar har varit normalt för Kalmar län. 2016 och 2017 sticker ut i statistiken med totalt 19 angrepp under de två åren.

– Det var två enskilda individer som orsakade större delen av de angreppen och båda sköts på skyddsjakt. En hade ett stort antal angrepp på sitt samvete, framförallt i mellanlänet. Vid obduktionen upptäcktes en gammal skottskada i tassen.

Även i fjol sköts ett lodjur i en skyddsjakt.

– Det var en unge som inte gick att skrämma bort, trots omfattande försök. Det var inte normalt, men den var kraftigt undernärd, så beteendet var normalt utifrån den aspekten.

Det finns tydliga riktlinjer för när länsstyrelsen kan tillåta skyddsjakt. Reglerna tar även hänsyn till antalet lodjur i länet.

– Skyddsjakt är det sista alternativet när inget annat funkar.

Fredrik Ustrup beskriver hur man kan sätta upp ljudskrämmor för att freda sina får.

– Men har man till exempel hästar i närheten är den metoden inte den bästa.

Att skydda fåren med bra stängsel är inte så effektivt.

– Det fungerar mot varg, men lodjur är duktiga på att hoppa. För att skydda fåren behöver de vara instängda.

När lodjursstammen var mindre krävdes fler angrepp för att få ha skyddsjakt.

– När miniminivån var uppfylld sänktes toleransen från fyra till två angrepp.

För att angreppen ska länkas ihop krävs att de skett inom tolv månader. Dessutom ska de ha skett inom en dryg mils avstånd från varandra.

Lodjursstammen mäts i antal föryngringar. Länsstyrelsen gör bedömningen utifrån lodjursspår och bilder. Det finns speciella åtelkameror uppsatta för att dokumentera de skygga lodjuren.

Inventeringsperioden pågår från oktober till februari. I år blev resultatet 11,5 dokumenterade föryngringar, en stabil ökning från i fjol då antalet var 8,5 stycken. En familjegrupp motsvarar 5,5 individer.

– Det ger oss ett riktvärde på drygt 60 lodjur. De är ganska jämnt fördelade över länet. Det är bara i Vimmerby kommun som vi inte har hittat någon föryngring.

För första gången har antalet varit så högt att länsstyrelsen har tillåtit licensjakt på lodjur. På mindre än en vecka sköts de tre lodjur som fick fällas.

Bara för att det blivit fler djur i år är det inte säkert att det blir mer licensjakt.

– Utifrån inventeringsresultatet ser det ut att bli så, men beslutet tas först i december. Många faktorer spelar in. Vi samverkar med grannlänen och hela södra regionen. Hänsyn tas till övrig dödlighet, både dokumenterad och uppskattad.

Förutom skydds- och licensjakt dödas lodjur i trafiken.

– Emellanåt förekommer också olaglig jakt. Alla döda lodjur besiktigas av SVA. Ett av lodjuren härifrån hade kulfragment i tassen som upptäcktes vid obduktionen, så illegal jakt är en faktor som påverkar populationen. Men sannolikt är påverkan mindre omfattande när populationen ökar.

Vad händer med lodjuret sedan?

– Skytten vid licensjakt har möjlighet att få tillbaka kraniet och skinnet. Mycket prover tas till forskning.