Tvingas betala sjuklön efter skönhetsoperation

Sverige Artikeln publicerades
Arbetsgivare tvingas fortfarande betala för sjuklön efter att anställda har genomgått skönhetsoperationer som fettsugning.
Foto: Dan Hansson / Svd / TT
Arbetsgivare tvingas fortfarande betala för sjuklön efter att anställda har genomgått skönhetsoperationer som fettsugning.

Arbetsgivare är tvungna att betala ordinarie sjuklön till anställda som bedömer att de inte kan jobba efter skönhetsoperationer som bröstförstoring, fettsugning och ansiktslyftning.

– Jag trodde det var ett skämt, säger en småföretagare i Kalmar län. Min personal får naturligtvis gärna spendera sina pengar på olika skönhetsoperationer, om de vill. Men att jag som arbetsgivare ska vara med och betala, kan inte vara rimligt.

– Men jag kollade med Försäkringskassan och min egen organisation och det stämde. Anställda har rätt att ta ut de sju dagar man har rätt att sjukskriva sig själv om man inte anser att det går att jobba efter en plastikoperation, även om den inte görs av medicinska skäl. Och med sjukintyg går det att få ännu längre sjukskrivning.

Konvalescensen efter bröstförstoring beräknas till 5-7 dagar, ögonlocksoperation 4-5 dagar och ansiktslyftning 5-7 dagar.

Redan för tio år sedan föreslogs en förändring av regelverket efter en utredning av Anna Hedborg men förslagen har legat i kylskåpet sedan dess.

– Vi påminner om det då och då, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Från Svenskt Näringslivs sida menar vi att det måste till en helt ny lagstiftning på det här området. Det är helt orimligt att arbetsgivarna ska betala de anställdas skönhetsoperationer, som det ju faktiskt i vart fall delvis, blir i det här fallet.

Catharina Bäck betonar att Svenskt Näringsliv inte vill förändra rätten till sjukskrivning efter plastikoperationer som är medicinskt motiverade.

Anledningen till att lagen ser ut som den gör idag är att lagstiftaren menar att det inte ska ha någon betydelse vad anledningen till arbetsoförmågan är.

Sjukskrivning efter en planerad skönhetsoperation har jämförts med en oerfaren skidåkare som ger sig ut i svarta pisten och kommer ner med brutet ben.

– Grunden för försäkringar är att de ska skydda för oförutsedda situationer. Det är inte en planerad kosmetisk operation.

Cecilia Udin är nationell samordnare på Försäkringskassan. Hon förklarar att arbetsgivaren enligt 1992 års sjuklönelag betalar sjuklönen de första 14 dagar. De sju första dagarna kan arbetstagaren sjukskriva sig själv utan läkarintyg.

– Men arbetsgivaren ska göra en bedömning om den anställdes begränsningar är så stora att vederbörande inte kan arbeta. Det kanske går att göra förändringar på jobbet så att det fungerar att arbeta ändå.

– Arbetsgivare kan säga nej till en sjuklön, även om det är mycket ovanligt. Men vi på Försäkringskassan gör sådana bedömningar från dag 15 för anställda och på samma sätt ska arbetsgivare göra.

Arbetstagaren kan då gå vidare till Försäkringskassan med en ansökan, där görs en bedömning om det finns en rätt till sjuklön. Den utredningen görs efter samma kriterier som myndigheten gör vid sjukskrivningar efter de 14 dagar som arbetsgivaren ansvarar för.Om det anses att arbetstagaren har rätt till ersättning förskotteras den från myndigheten, som sedan ställer återbetalningskrav på arbetsgivaren.

– Vår bedömning grundas på den sjukskrivnes tillstånd, inte hur den nedsatta arbetsförmågan uppstått.