Vårdplatser försvinner – Sjuksköterskor får ta smällen: ”Vi står i skottlinjen”

Kalmar Artikeln publicerades
I helgen fick en patient ta in på barnavdelningen. Där fanns sjukhusets enda fyra lediga platser. Tre akutläkare fick ägna de första timmarna av sitt skift åt att leta vårdplatser till sina patienter. Detta är inte ovanligt, framgår det av vår intervju med sjuksköterskan ”Kim”.
Foto: Gunilla Persson
I helgen fick en patient ta in på barnavdelningen. Där fanns sjukhusets enda fyra lediga platser. Tre akutläkare fick ägna de första timmarna av sitt skift åt att leta vårdplatser till sina patienter. Detta är inte ovanligt, framgår det av vår intervju med sjuksköterskan ”Kim”.

Personalbrist och vuxna patienter som flyttas till barnavdelningen. Läget på Länssjukhuset i Kalmar under sommaren är långt ifrån optimalt för personalen.

– Vi är bara ett anställningsnummer.

Östra Småland har pratat med en sjuksköterska på sjukhuset som vittnar om den tuffa arbetsbördan.

– Det är alltid talat om man ska göra allt för att hålla vårdplatserna öppna. Men det sällan man ser till personalgrupperna och hur vi mår. Vi är bara ett anställningsnummer, säger Kim, som arbetar på Länssjukhuset i Kalmar.

Kim berättar att hen arbetat fyra somrar på Länssjukhuset. Under de somrarna har läget varit väldigt pressat och det har inte skett någon förbättring.

– När man drar ner på vårdplatserna blir patienterna sjukare och mer omvårdnadskrävande. Det kan vara mycket semestervikarier som inte har rutinerna i sig och det blir tyngre för den ordinarie personalen som ska försöka lära upp dem. Det blir mer sårbart, säger hen.

Det minskade antalet vårdplatser gör också att de tvingas flytta patienter till avdelningar där det finns lediga sängar.

– Det är fullt på akuten, patienten måste upp till avdelningen, men det finns inga platser. Läget nu handlar om vem som är flyttbar. Då skickar man äldre patienter till barnavdelningen, vilket gör att de upptar platser på den avdelningen.

”Det läggs över i våra händer. ”

På avdelningen Kim arbetar på är det olika specialiteter som är avancerade och kräver mer kunskap. Den utbildning som semestervikarierna erbjuds är långt ifrån tillräcklig.

– Det är mycket utbildning som inte ges och fler känner sig osäkra. Vi har bland annat hand om larm, vilket är viktigt att kunna hantera. Det har gjorts någon enstaka utbildning i det och det visas i några minuter. Sedan är det inte mer.

Även om det ska hållas några fler utbildningar är det nästa försent nu, förklarar hen. Utbildningarna måste ske i början av sommaren för kunna skapa en tryggare arbetsmiljö och säkrare vård för patienterna.

Östra Småland har tidigare rapporterat om att det försvinner vårdplatser på Länssjukhuset i Kalmar i sommar. Det har bland annat inneburit ett ökat tryck på länets hälsocentraler. De som drabbas hårdast är däremot personalen på sjukhusen.

– En del jobbar kvart i sju till halv tio, fast man skulle slutat vid halv fyra. Sedan ska de jobba dagen efter igen vid kvart i sju. Det tär på en mentalt och fysiskt. Personal väljer att lämna landstinget och arbeta privat eller inom den kommunala sektorn.

Risken är att de som stannar kvar bränner ut sig på grund av den höga arbetsbelastningen, menar Kim. Det råder även en kultur på arbetsplatsen där man alltid täcker upp för varandra.

– Ställer inte jag upp nu så får Lisa jobba dubbelt, till exempel. Det blir att vi får ställa upp för varandra, men vi kan ju inte stå upp för organisationen som enskilda sjuksköterskor. Det läggs över i våra händer. Alla har blivit tillfrågade att jobba dubbelt eller stanna kvar för att någon är sjuk.

I slutändan blir det en ond cirkel och det blir ”de som är på golvet” som får ta smällen, berättar hen. Även om de som sjuksköterskor inte har ansvaret över vilka patienter som läggs in på vilka avdelningar, är det ändå de som får stå till svars när det blir problem.

– Vi står i skottlinjen när anhöriga ringer eller patienter är upprörda. Den största frustrationen är att vi står med så mycket problem som vi inte kan göra så mycket åt. Vi hinner inte ens ta våra raster och vi löser av varandra i mån om tid.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut på sommaren?

– På ett dagpass börjar vi kvart i sex och då får man en kortare rapport. Sedan går vi igenom vilka patienter som ska prioriteras och tar upp dem, fördelar mediciner. När det är klart har vi dagronden med läkaren.

Listan innehåller bland annat att ta blodprov, hjälpa patienterna med de basala behoven och kontroller. Vissa patienter kräver dessutom mer omvårdnad, vilket gör att de kan behöva vara fler som hjälps åt. Hur lång tid ronden tar varierar.

– I värsta fall är den färdig vid halv ett. Då ska man hinna ut och göra klart allt på listan, dokumentera och så vidare tills kvällen kommer. Däremellan ska man exempelvis hjälpa någon patient hem. Vi är alltid måna om patienterna och ibland går man hem utan att ha ätit eller tagit rast.

Kim förklarar att det är bättre vissa dagar men att varje dag är en kamp mot klockan.

– Visst, vi kan alltid lämna över till kvällen, men vi har en mer etisk stress än andra jobb. Jag har bara två händer och jag har en lista som är övermäktig. En del av vårt pass handlar om att prioritera vad som är viktigast. När listan blir för långt är det svårt att veta var man ska börja.

Fotnot: Kim heter egentligen något annat.

Östra Småland har sökt Annkristin Svensbergh, sjukhuschef för Länssjukhuset i Kalmar.