Våtmarkerna som ska rädda miljön

Hossmo Artikeln publicerades
Elin Åberg är våtmarkssamordnare vid länsstyrelsen.
Foto: Karin Asmundsson
Elin Åberg är våtmarkssamordnare vid länsstyrelsen.

Två hägrar lyfter från våtmarken vid Hossmo säteri. Insekterna surrar i sensommarvärmen. Bredvid våtmarken finns det gamla, torrlagda diket.

–Man har lett in en del av diket hit, visar Elin Åberg, som är våtmarkssamordnare på länsstyrelsen.

Våtmarken i Hossmo anlades för ett tiotal år sedan i en betesmark, säger Elin Åberg.

– Det är bra, de betande djuren tar bort vegetationen så att markerna inte växer igen.

Från diket, som ledde rakt ut i Kalmarsund, har man gjort en slingrande våtmark. Där diket var kanske en halvmeter brett är våtmarken upp mot sex meter.

I våtmarken ska vattnet rinna så långsamt som möjligt så att näringsämnena fångas upp istället för att forsa rakt ut i Östersjön och bidra till övergödningen.

I en våtmark saktas vattnet upp för att näringsämnena ska kunna fångas upp.
Foto: Karin Asmundsson
I en våtmark saktas vattnet upp för att näringsämnena ska kunna fångas upp.

– Våtmarken är anlagd för att man ska fånga upp näringsämnena. Fosforn sjunker ner i bottensedimentet, kvävet omvandlas av bakterier till kvävgas i vegetationsdelen. I luften gör kvävgasen ingen skada.

Vattnet är kanske en halv meter djupt som mest, en grund yta som är tänkt att kunna svämmas över. Under de tio åren våtmarken funnits har en rad växter etablerat sig i vattnet. Våtmarken ska fånga upp fosfor och kväve, näringsämnen som bidrar till övergödningen av Östersjön. I våtmarken stannar vattnet upp istället för att rinna rakt ut i Östersjön.

I länet finns omkring anlagda 450 våtmarker som fått någon form av stöd, till det kommer de naturliga våtmarkerna,. Många är anlagda de senaste tio-femton åren. Tidigare generationer ägnade sig åt att dika ut våtmarker för att få åkermark.

Elin Åberg arbetar med rådgivning och stöd för intresserade markägare.

– Information, miljöersättning, skötsel, och var det passar att anlägga våtmarker. Vi har fått jättebra respons, man vill veta vad som är möjligt.

Våtmarken är också bra för djurlivet.

– Insekterna gynnar andra arter. Fåglarna tycker om vattenmiljön, och det finns groddjur här.

En våtmark eller damm renar vattnet genom att samla ihop jordpartiklar som innehåller fosfor och genom att det finns bakterier som omvandlar kvävet i vatten till kvävgas. Hur stor renande effekt en våtmark eller damm kommer att få beror bland annat på placering, utformning och mängden kväve eller fosfor som finns i vattnet.

– På västkusten har man inte samma förhållande som hos oss.

Våtmarken i Hossmo ingår i ett projekt för att följa upp hur effektiva våtmarker är på att rena fosfor och kväve. Josefin Nilsson som är doktorand vid Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap vid Högskolan i Halmstad arbetar med detta.

Vid inloppet och utloppet till våtmarken finns mätstationer, kamouflerade i varsin soptunna, för flödesbaserad provtagning. Där mäter man hur mycket näringsämnen som kommer in, och hur mycket som kommer in. Mätningarna har pågått sedan 2016 och avslutas nästa år. Då har man fått in data också från det förra extrema torråret.

Länsstyrelsen arbetar över hela länet med olika vattenfördröjande åtgärder.