Vill göra forntiden intressant för samtiden

Kalmar Artikeln publicerades
Att Jonathan Lindström är skäggig beror på att han lovat sonen att inte raka sig, om sonen i sin tur lovar att komma i tid till skolan. Jonathan Lindström forskar om ”Populärhistoria under 10 000 år”.
Foto:

Jonathan Lindström har prisats för sina böcker för barn och vuxna. Nu skriver han på en avhandling i arkeologi och en ny svensk historia, som han lovar ska bli en smaskig sak för både vuxna och barn.

Jonathan Lindström, som jobbar på Kalmar länsmuseum, är arkeolog, författare och illustratör och medverkar regelbundet i P1:s Spanarna.

– Hela mitt liv har jag gett mig på saker jag inte kan. Författartillvaron är rolig, men nu som doktorand tvingas jag fördjupa mig.

Han vill göra forntiden intressant och engagerande för samtiden.

– Om man lägger ner mycket pengar på grävningar gäller det att lämna något tillbaka.

Numera är han också är en av åtta doktorander i Forskarskolan Grasca, Graduate School in Contract Archaeology. Forskarskolan drivs av Linnéuniversitetet i samarbete med arkeologiföretag knutna till länsmuseerna i Kalmar, Uddevalla och Östersund. En gång i månaden möts doktoranderna i Kalmar.

– Det handlar om att göra arkeologin effektivare, det kan vara genom digitalisering, eller pedagogisk verksamhet.

Jonatans forskning handlar om att undersöka vad människor under forntiden berättade om sin historia. Titeln är Populärhistoria under 10 000 år, och han gör sin avhandling i två steg.

– Den första delen handlar om vad och varför forntidens människor berättade om förgängligheten, nuet och framtiden, alltså vad de själva berättade om sin egen historia. Vi vet allt om det materiella, hur de var klädda, hur de bodde, hur de försörjde sig, om hantverk och handel och sociala förhållande men inte om den andliga sidan.

Det ska han ta reda på genom att analysera bilder.

– Hällristningar och gravfynd och bilder i största allmänhet. Det är ett väldigt eftersatt område. Det som finns är abstrakta analyser som är ganska ointressanta och förlegad forskning från 1800-talet med religions-evolutionära idéer. Man pratade om den ”ariska solreligionen” och tolkade varenda liten figur som en solsymbol. Soluppgången var inte så viktig som växlingen mellan sommar och vinter, och solen var inte en gudom.

Han menar att människorna på stenåldern hade en tidsuppfattning och en kalender som byggde på solen och månen och att det han kallar för tidsuppfostran var första steget mot bondesamhället.

– Sedan dess har vi levt med tidstvånget, säger han och kollar lite diskret på klockan.

För sina analyser utgår han från Fossumristningen i norra Bohuslän och Gallehushornen från Danmark. Fossumristningen från bronsåldern består av många figurer. De danska hornen, som är daterade till folkvandringstid, stals och smältes ner, men innan dess ritades de av.

– Båda är som serietidningar, man kan identifiera hela berättelser.

I den andra delen ska han titta närmare på historieskrivning, hur man framhävde sin släkt och sitt ursprung.

– Viktingarna hade utarbetade idéer om Ragnarök och ödet. Man hade en cyklisk tidsuppfattning.

Samtidigt med avhandlingsarbetet skriver han en ny version av Sveriges historia.

– Det ska bli extra allt. Jag börjar i istiden och skriver fram tills i dag. Förläggaren har sagt 380 sidor, jag har föreslagit 1500.

I många år har han arbetat med att popularisera vetenskapen. Det har blivit närmare 20 faktaböcker och läroböcker för barn och vuxna i så olika ämnen som rymden och forntiden, och mängder av artiklar i olika populärvetenskapliga sammanhang.

– Det svåra med det akademiska är notapparaten. Det svåra är att skriva populärt. Jag har en ordrik stil både muntligt och skriftligt.

Jonathan Lindström har fått Hertig Karls pris för sina böcker, och utsågs till Årets folkbildare 2007. I P1:s Spanarna, har han i år bland annat spanat om ögonbrynens möjlighet att bemästra omgivningen, om att skam och skuld har en egen plats under skallbenet och om vad som händer när kontanter och möten ersätts av digitala knapptryck.

I jul blir det tre timmar med Jonathan på SVT.

– Järnålder, vikingatid och medeltid, från 200 till 1200. Uppdraget från SVT var vikingatiden, men jag är så jävla less på vikingatiden.

Jonathan Lindström är arkeolog, och har grävt ”allt”. Hans område är stenåldern och bronsåldern.

– Ett underbart fynd var ett dödshus från 2 400 före Kristus, från stridsyxekulturen, på Siv Johanssons sommarstugetomt i Nykvarn utanför Södertälje!

I huset fanns gropar med brända rester efter minst åtta personer, samt olika föremål som yxor.

Jonathan Lindström är 55 år gammal, bosatt i Stockholm med sin familj. Han har tidigare arbetat på flera museer innan han blev författare på heltid.

Tidigare i höstas sände Vetenskapens värld på SVT ett program om den svenska bosättningen på Estland. Programmet bygger på boken "Biskopen och korståget 1206", där Jonathan Lindström redovisar sin forskning om den svenska migrationen under medeltiden, och där han bevisar att bönderna måste ha kommit från norra Öland. På norra Öland kan man fortfarande se spåren efter husen som övergavs när ölänningarna tvingades flytta.

– Ärkebiskopen i Lunds stift var besatt av att kristna Estland, och kunde förmå den svenske kungen att flytta över kristna Ölandsbönder till Ormsö i samband med det korståg han drog i gång 1206.

Ölänningarnas ättlingar bodde kvar på Ormsö i många hundra år. Jonathans pappa var en av Estlandssvenskarna som kom till Sverige i en ranklig båt under andra världskriget.

– Jag är i princip ölänning, även om det är en 30-40 generationer tillbaka.

Fakta

Sveriges förhistoria

Stenåldern i Sverige delas vanligen in i Paleolitikum (13 000 - 10 000 f. Kr), Mesolitikum (10 000- 4 000 f. Kr) och Neolitikum (4000 - 1700 f. Kr).

Bronsålder n(1700 - 500 f. Kr)

Förromersk järnålder (500 f. Kr - 0)

Romersk järnålder (0- 375)

Folkvandringstid (375-550)

Vendeltid (550-800)

Vikingatid (793-1050)

Visa mer...