Visst kunde man läsa på 1600-talet

Kalmar Artikeln publicerades
Peter Danielsson berättade på onsdagskvällen om läskunnigheten genom historien.

Historikern Peter Danielsson berättade på onsdagskvällen om läsförståelse från medeltiden fram till folkskolereformen 1842.

Det är i år 175 år sedan Folkskolan startades i Sverige, men det betyder inte att man inte var läskunnig innan skolan startades. Historikern Peter Danielsson berättade på onsdagen om hur det såg ut med läskunnigheten i Sverige från medeltiden och framåt.

– På medeltiden var det få förunnat att kunna läsa. Allt det intellektuella kapitalet förvaltades av den katolska kyrkan. Det var ett maffia-liknande samhälle där man var tvungen att betala för att inte bli plundrad. Kyrkan var var det starkaste som fanns, berättade Danielsson.

Då, på 1300-talet, fick man åka till Rom om man skulle ha utbildning. I Sverige kom den första högskolesatsningen 1477 då Uppsala Universitet grundades.

– Det var en förfinad prästutbildning, under tidigt 1500-tal hade inte Uppsala något större renommé. Ville man ha en finare utbildning var det fortfarande universiteten i Italien eller Tyskland som gällde.

– Och det var inget för vanligt folk.

Under Gustav Vasa var det ingen större satsning på bildningen i Sverige. Men det hände ändå rätt mycket för att underlätta för framtida generationer.

– Under 1500-talet skulle folkspråket vara kyrkans språk. Bibeln trycktes på svenska.

Det var under Gustav II Adolf som den intellektuella bildningen tog ett stort skutt framåt.

– Han och Axel Oxenstierna hade bestämt att Sverige skulle bli en internationell stormakt, för det krävdes utbildat folk.

– Man importerade hjärnkraft. Under 1620-talet var det många engelsmän, skottar och italienare i den svenska militären.

Men det håller inte i längden. Kungamakten gjorde en stor donation till Uppsala universitet som startade andra utbildningar och det dök upp lärosäten i många stiftstäder och flera nya universitet.

– Det blev ett intellektuellt lyft. Nu var det inte bara adeln som kunde få en utbildning utan även välbärgade bondsöner.

Många utbildade sig till präster, och det var genom prästen som vanligt folk lära sig att läsa.

– Det blev kyrkans ansvar. Alla skulle lära sig i alla fall tio guds bud och trosbekännelsen. Och det gällde både flickor och pojkar.

Under 1700-talet blev det ännu vanligare att vanligt folk kunde läsa. Det var många soldater som kunde läsa och under vetenskapsrevolutionen, med Carl von Linné i spetsen, var det viktigt att få ut vetenskapens resultat.

– Svenska vetenskapsakademin började också trycka almanackor med allt möjlig information, som hur man plöjer eller gör potatismjöl.

Med tiden växte också sockenskolor fram.

– De fanns nästan i varje socken i hela Sverige. Det var bara längst i norr som de inte fanns.

När väl folkskolereformen kom år 1842 var det vanligt att man kunde läsa.

– Jag skulle uppskatta till 80 procent av befolkning kunde läsa.