Kultur & Nöje

Freden med Norge – en svensk seger

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Kalle Holmqvist: Fred med Norge (Murbruk Förlag)
Kalle Holmqvist: Fred med Norge (Murbruk Förlag)

I juni 1905 bröt sig Norge ur den påtvingade unionen med Sverige. Den svenska militärledningen förberedde sig för krig mot norrmännen, ivrigt påhejade av borgerliga politiker och tidningar. Samtidigt hölls ett möte i Kalmar.

Som arrangör stod Kalmar Arbetarekommun. De lokala myndigheterna hade gett sitt nådiga tillstånd till samlingen, men bara på villkor att unionsupplösningen inte togs upp.

Sedan fem år tillbaka ägde emellertid arbetarna i Kalmar sin egen Folkets Park. Där kunde de välja sina egna samtalsämnen, utan att överheten hade möjlighet att lägga sig i. Alltså traskade man dit och antog en resolution där arbetarna garanterade att de inte skulle ställa upp om det blev krig:

”Skulle de svenska storborgarnes representation, riksdagen, fatta det ödesdigra beslutet att tvinga Norge tillbaka i unionen, så skall den säkerligen aldrig kunna förmå det svenska proletariatet till detta illdåd. Vi gå icke emot våra norska bröder och systrar utan med dem, och dånande samfälldt skola vi ropa: Lefve det fria Norge! Lefve det fria Sverige!”.

Möten i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg anslöt sig till också till Kalmarresolutionen. Liknande möten och stora demonstrationer hölls på många platser runt om i Sverige.

I redogörelser för unionsupplösningen framställs ofta förloppet bara som ett politiskt spel mellan makthavarna på ömse sidor Kölen. Att det fanns ett brett folkligt motstånd i Sverige mot krig, fast förankrat i den allt starkare arbetarrörelsen, nämns knappast (se till exempel det i detta som så många andra sammanhang nattståndna Wikipedia).

Detta trots att denna svenska folkopinion spelade en helt avgörande roll för att makthavarna inte vågade driva krigslinjen fullt ut. För tänk om den nyligen – 1901– införda värnpliktsarmén skulle vända sina vapen mot de egna befälen, eller rent av mot de härskande själva. I januari 1905 hade ett folkligt uppror brutit ut i S:t Petersburg till följd av det ryska kriget mot Japan, något som fått även makthavare i andra odemokratiska länder att känna marken gunga under sina fötter.

I Sverige var hatet mot värnplikten stort – ännu en skyldighet mot staten, utan att man ens fått rösträtt i gengäld. Den statliga emigrationsutredningen konstaterade också att värnplikten var ett av de viktigaste skälen till att så många unga svenska män utvandrade till USA i början av 1900-talet.

Kalle Holmqvist ger i sin senaste bok Fred med Norge en ingående skildring av de dramatiska händelserna 1905 och deras bakgrund, med tonvikten lagd på arbetarrörelsens roll. Norge var ett avsevärt mer progressivt och demokratiskt land än Sverige och framstod i många avseenden som ett föredöme.

Kalle Holmqvists bok fungerar också som ett slags grundkurs i den svenska arbetarrörelsens tidiga historia. Det behövs, dess insatser för demokrati, fred och folkbildning har knappast stått i förgrunden under de år rottingmajoren Björklund – med kända följder – hanterat det svenska utbildningssystemet som sin privata kaserngård.

Men framför allt är Fred med Norge en redogörelse för en av den svenska arbetarrörelsens största och mest bortglömda segrar – att Sverige inte kom i krig med Norge 1905.

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Östra Småland Nyheterna så godkänner du samtidigt våra regler.

På ostrasmaland.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på ostrasmaland.se. På tider då Östra Småland Nyheternas webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på ostrasmaland.se

ostrasmaland.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på ostrasmaland.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Östra Småland Nyheterna som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.