Kultur & Nöje

Sista Ölandshästen besöker fastlandet

Kalmar. Artikeln publicerades
Signe Johannessen berättar om arbetet med att ställa Lilly i en bekvämare och mer korrekt position och ge henne ett fönster för att kunna möta publiken framifrån.
Foto:Mats Holmertz
Signe Johannessen berättar om arbetet med att ställa Lilly i en bekvämare och mer korrekt position och ge henne ett fönster för att kunna möta publiken framifrån.

Sedan 1920-talet har hon stått i sin ganska trånga och mörka monter, men under fredagen åkte Lilly från Skogsby till Kalmar för att ingå i den nya utställningen Den sista Ölandshästen med new horse cultures på Kalmar Konstmuseum.

När konstnären Signe Johannessen bjöds in till ett samarbete med Konstfrämjandet Öland och konstnärsgruppen Kultivator på temat Nya Hästkulturer blev Lilly en del av hennes konstarbete.

Med en närmare titt på skelettet kunde det konstateras att hon monterats ganska galet. Halsen var för lång, vissa kotor var upp och ner, svansen stod rakt ut som om hon hade stelkramp och benen var ställda i en märklig vinkel.

– Hästen har burit oss genom historien och Lilly är den sista av sitt slag, så hon har inte burit färdigt. Hon ska bära Ölandshästens historia framåt, men hon hade ställts på ett sätt så att hon omöjligt hade kunnat bära någonting, förklarar Signe Johannessen.

Detta ledde Signe till att förkovra sig i ”bärande” tillsammans med experter. Lilly skulle ju stå i en bärkraftig pose som representant för sin art och sitt kön. Nu står hon bekvämt, vilande. Det kan inte göra ont om hon ska kunna axla sin roll som historiebärare.

Signe är mycket intresserad av hur vi porträtterar djur, och vad historierna vi berättar om dem säger om oss själva.

– Lillys monter gav en funktionell, men bokstavligt ensidig bild av henne. Därför ville jag ge montern ett fönster framifrån både så att Lilly kan ”se” ut och så att vi kan möta henne framifrån, och inte bara studera hennes skelett, säger Signe.

Ölandshästen dog ut för att ett annat perspektiv och ideal blev rådande. Jordbruk och avel skulle effektiviseras. Lillys tillvaro med lösdrift på Alvaret och en blandning av drag- och bärarbete, ibland på åkern, ibland på isen över till fastlandet, tillhörde en vildare historia och passade inte in i det nya idealet.

Med utställningen på Konstmuseet får Ölandshästen en chans till återupprättelse. Dessutom kommer besökare att få en chans att fundera över just hästkultur, vilken betydelse den haft för vårt samhälle, hur den förändrats genom tiderna och hur den ser ut idag.

– Hästkultur har redan gått igenom stora förändringar. Från typiskt manligt till typiskt kvinnligt, från arbets- och krigsutrustning till hobby och nu tillbaks till seriös näring, berättar Mathieu Vrijman, en av konstnärsgruppen Kultivators grundare.

Med ”new horse cultures” som Kultivator arbetat med under en längre tid, ryms många av dessa funderingar. Man har också arbetat med hästens betydelse i dag, till exempel som ett verktyg i migrationsarbete och för att hjälpa till i bearbetning av chock och trauma.