Kultur o Nöje

Förr i tiden var revolterna analoga

Kultur o Nöje ,
Klas Gustafson: Schlagerkungens krig (Alfabeta)
Lars Sundestrand: Station Rågsved (Albert Bonniers Förlag)

Någon Abbaplatta har jag aldrig ägt, mina båda Hoola Bandoolaskivor gjorde jag mig av med för 35 år sedan. Men det retar mig att jag inte kan hitta mina gamla punkfanzines.

Artikeln publicerades 23 december 2016.

Klas Gustafsons böcker har hyllats tidigare har i spalten. Senast för ungefär ett år sedan när jag konstaterade att hans bok Marie-Louise Ekmans två liv förmodligen var det bästa han skrivit dittills.

Men den nya boken, Schlagerkungens krig, med den långa undertiteln Abba och Hoola Bandoola på Stikkan Andersons slagfält – En musikhistoria, är banne mig minst lika bra. Till skillnad från de tidigare böckerna – förutom om Marie-Louise Ekman har Gustafson skrivit om bland andra Tage Danielsson, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund och Per Oscarsson – synliggör han denna gång sig själv, när han berättar om ett 70-tal som jag för en gångs skull kan känna igen mig i. Schablonbilden att Abba hatades i svenska media, där vänstern och proggpacket påstås ha bestämt allt, och älskades i resten av världen, stämmer ju inte alls.

Gustafson har läst gamla tidningar och sett gamla TV-program och beläggen är otvetydiga; den av Stikkan Anderson och hans gelikar odlade myten om hur Abba närmast förföljdes i media, är just en myt. Inom proggen var intresset för Abba inte särskilt stort. Däremot ansågs Stikkan Anderson, som ju hävdat att ”folk är inte så dumma som man tror, de är dummare”, vara ”ett cyniskt svin”, som Ulf Dageby sjöng i Nationalteaterns dödskallemärkta Doin’ the omoralisk schlagerfestival.

Själv brydde jag mig inte ett dyft om Abba, deras stora fans på 70-talet var tjejer på låg- och mellanstadiet. Genombrottet internationellt – med undantag för det perifera Australien – kom egentligen först på 90-talet, när bandet sedan länge upphört existera. Musiken fick beröm, men de torftiga texterna har aldrig rönt beundran någonstans.

Gustafson återställer alla proportioner och missar ingenting. Inte heller att Mikael Wiehe var på gång till Stikkans stall, även om Hoola Bandoola till slut hamnade på alternativbolaget MNW. Men Gustafson är som vanligt omutligt hederlig mot sin huvudperson – hans bok är en fin och komplex Stikkanbiografi. Men framför allt är den – tillsammans med Gunnar Hardings memoarer Mitt poetiska liv från 2013 – den mest igenkännliga bild av 70-talets sammansatta kulturklimat jag hittills tagit del av.

När 70-talet började bli 80-tal hade punken tagit över efter proggen. Längst upp på den brandfarliga vinden i det gamla proggnästet Sprängkullen i Göteborg ordnade punkbanden i Garageligan spelningar. Där brukade jag köpa Sveriges bästa fanzine, Lars Sundestrands Funtime. Jag vet inte var jag gjort av dem, men det gör ingenting, för nu har Sundestrand gjort en bok om epoken, med Ebba Grön i centrum. Station Rågsved är en underbar bild- och dokumentsamling från en tid innan sociala medier och mobiler fanns, när revolterandet var analogt och banden gav ut sina skivor själva. Det fanns fortfarande alternativ till Stikkans värld – vilket inte uteslöt att Ebba Grön, som de flesta andra, såg på Dallas på TV före spelningarna...

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Östra Småland Nyheterna så godkänner du samtidigt våra regler.

På ostrasmaland.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på ostrasmaland.se. På tider då Östra Småland Nyheternas webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på ostrasmaland.se

ostrasmaland.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på ostrasmaland.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Östra Småland Nyheterna som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.