Kultur o Nöje

Länsmuseets samlingar under lupp

Kalmar ,
Bild från länsmuseets magasin i gamla Volvofabriken. Här finns mycket av allt det museet har samlat på sig och fått skänkt till sig genom åren.
Foto:
En bit av en tallstam som inte ser mycket ut för världen men som berättar en historia kan ha sin givna plats i länsmuseets gedigna samling.
Foto:

Kan en liten bit av Berlinmuren vara något för ett länsmuseum att spara på? Det var en av frågorna som ställdes när länsmuseet ägnade en helkväll åt sina samlingar.

Artikeln publicerades 18 oktober 2017.

Cirka en miljon föremål, så mycket har Kalmar läns museum samlat på sig genom åren. Ett samlande som sträcker sig närmare 150 år bakåt i tiden.

Året var 1871 när Kalmar Läns Fornminnesförening bildades. Ett år tidigare hade Svenska fornminnesföreningen vid ett möte i Växjö uppmanat till bildandet av lokala fornminnesföreningar över hela landet. Bakgrunden var en strävan att på vetenskaplig grund ta vara på och lyfta fram svensk kulturhistoria.

– Volmar Sylvander, som var adjunkt vid läroverket och som är mest känd för sina böcker om Kalmar stad och slotts historia, tog initiativ till Kalmar läns fornminnesförening. Det var den första i landet som hade länet som geografiskt arbetsområde och därmed kan man, om man vill spetsa till det, kalla Kalmar läns museum det första länsmuseet i Sverige, berättar Birgit Körge, antikvarie och ansvarig för länsmuseets föremålssamlingar.

Körge inledde kvällen med att berätta om insamlandets historia i länet.

– Från början var det stora arkeologiska samlingar och kyrklig konst som samlades in mest, men efterhand har vardagliga föremål från hemmet, sjöfart, handel, hantverk, militära föremål och inte minst dräkt och textilier tillkommit.

Några unika samlingar är självklart fynden från regalskeppet Kronan och illustratören Jenny Nyströms samlingar som hennes sonhustru testamenterade till länsmuseet 1979.

Medan föremålen tillhörande Kronan och Jenny Nyström har stående utställningar så är det mycket andra föremål som sällan får se dagens ljus, men som ändå är viktiga att bevara berättar antikvarie Hanna Wilhelmsson.

– Det kan handla om att föremålen är intressanta för forskning bland annat.

Alla föremål finns därför bevarade i ett 4 000 kvadratmeter stort magasin i före detta Volvofabriken.

Men för att föremålssamlingarna ändå ska bli publika och tillgängliga finns sedan ett antal år tillbaka den digitala plattformen DigitaltMuseum där museets föremål läggs upp allteftersom de inventeras och fotograferas av länsmuseets personal.

– I dagsläget har vi publicerat cirka 7 000 bilder på föremål, men det finns andra bilder. Förutom alla föremål har vi en gedigen fotosamling på 80 000 bilder.

Varje dag får länsmuseet förfrågningar om att ta in nya föremål och frågan vad som är värt att spara aktualiseras hela tiden och är inte alldeles enkel.

– Ett föremål som kan verka helt betydelselöst på ytan kan bära på en historia som ger den ett värde, säger antikvarie Frida Ateva och ger ett exempel.

– Vi har en avsågad del av en tallstam sparat i vårt magasin. Den här tallstammen stod i trädgården hemma hos en gammal gumma i Kråksmåla socken som var känd för att bota sjukdomar med hjälp av träd. Plötsligt har du en ett föremål som berättar en historia.

Även föremål som har brukats av länsbor, men som har sitt ursprung någon helt annanstans kan ha sitt värde. Men inte allt. Som exempel används en bit av Berlinmuren. Kan en bit av Berlinmuren platsa på Kalmar läns museum? Ja, det beror helt på.

– Har den som lämnat in den här biten av Berlinmuren plockat den själv när muren föll? Finns det dokumenterat vem som har plockat upp den och hur den har hamnat i Kalmar? Slutligen handlar det om hur väl man kan slå fast att något är äkta, förklarar Birgit Körge.