Kultur o Nöje

Rapp och rolig dialog i Sorkins regidebut

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
Jessica Chastain spelar den mångbegåvade Molly Bloom i ”Molly's game”, som bygger på hennes självbiografi. Bloom drev under ett decennium en exklusiv pokerklubb i Los Angeles och New York. 2 bilder
Foto:
Jessica Chastain spelar den mångbegåvade Molly Bloom i ”Molly's game”, som bygger på hennes självbiografi. Bloom drev under ett decennium en exklusiv pokerklubb i Los Angeles och New York.

Manusikonen Aaron Sorkin regidebuterar med en rapp dramathriller om pokerprinsessan Molly Bloom. Filmen bjuder på mycket godis för Sorkinfansen – lite för mycket.

Molly's game

Genre: Dramathriller

Premiär: 19 januari

I rollerna: Jessica Chastain, Idris Elba, Kevin Costner med flera.

Regi: Aaron Sorkin

Speltid: 2 timmar 20 minuter

Censur: 15 år

Visas: Kalmar, Mörbylånga (4/2)

Att vara manusförfattare kan vara ett otacksamt jobb. Man kläcker idéer, bygger historier, formar rollfigurer och sätter alltihop på pränt – och så får regissören nästan hela äran av slitet.

För manusförfattare som vill sola sig i glansen av sina prestationer återstår två vägar: att skriva för tv, där författaren har en mer framskjuten position, eller att själv regissera sina filmmanus.

Kanske är det därför amerikanen Aaron Sorkin har fått rollen som alla manusförfattares speciella skyddshelgon. Som mannen bakom den smattrande dialogen och de dramatiska vändningarna i ”Vita huset” blev han en maktfaktor i tv-världen, och med filmer som ”The social network” och ”Steve Jobs” har han fått mer uppmärksamhet än filmernas regissörer.

Nu löper han linan ut och debuterar som regissör, med en typisk Sorkinhistoria hämtad från verkligheten. Puckelpiståkaren Molly Bloom var på väg att kvala in till OS när en olycka satte stopp för karriären. I stället flyttade hon till Los Angeles och började jobba för en man som arrangerade privata pokerkvällar med skyhöga insatser och filmstjärnor runt spelbordet – en verksamhet som den förslagna Molly snart tog kommandot över.

I tio år var hon de rika och mäktigas ”pokerprinsessa” - tills hon förlorade kontrollen över spelet. Snart hade hon ryska gangsters och FBI i hälarna, och riskerade att dömas till fängelse.

Sorkin tar avstamp i Mollys mörkaste stund, när hon är utblottad och försöker övertala en advokat att ta sig an hennes fall. Samtidigt rullas hennes historia upp: relationen till den krävande pappan, de glamorösa pokerkvällarna, pengarna och drogerna.

För den som älskar Aaron Sorkin finns här mycket att hämta: rapp och rolig dialog, blixtrande smarta skådespelare (särskilt Jessica Chastain i huvudrollen) och, under allt snyggt berättande, en gripande far- och dotterhistoria. I slutändan blir det lite för mycket av det goda, för många vildvuxna utläggningar om poker och juridik, för mycket självförhärligande hjältesaga om en god människa i ett korrupt system (det är lätt att se parallellerna mellan Sorkins porträtt av Molly och hans egen självbild).

Det känns som att svära i kyrkan, men vad Aarons Sorkins manus hade behövt är en annan regissör än Aaron Sorkin. Äran hade han ju fått ändå.