Kultur

Våra första skönlitterära verk

Kultur Artikeln publicerades
Eufemiavisorna ges ut i två band. Del 1 omfattar Flores och Blanzeflor samt Hertig Fredrik av Normandie, del 2 Ivan Lejonriddaren.
Eufemiavisorna ges ut i två band. Del 1 omfattar Flores och Blanzeflor samt Hertig Fredrik av Normandie, del 2 Ivan Lejonriddaren.

Eufemiavisorna är tre versberättelser – Ivan Lejonriddaren, Hertig Fredrik av Normandie och Flores och Blanzeflor – från början av 1300-talet.

De kallas så efter drottning Eufemia av Norge, som lät översätta dem till svenska utifrån kontinentala förlagor. De var avsedda som en magnifik gåva till hennes tilltänkte svärson, hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås.

Översättaren – eller kanske var de flera – har tagit sig ganska stora friheter när han tolkat verken till svenska på knagglig knittel, en vers med parvisa rim och tre-fyra betonade stavelser per rad. Innehållet är höviskt och berättelserna handlar om riddare och jungfrur, storartade bragder, magiska ringar och övernaturliga väsen. De är dock inte helt lika varandra. Ivan Lejonriddaren, som anses vara den litterärt bästa, är en traditionell hjältehistoria. Fredrik av Normandie är grovkornigare och skildrar bland annat hur hertigen en natt besöker jungfruns sängkammare med hjälp av en förträfflig ”osynlighetsring”. Flores och Blanzeflor slutligen, är en berättelse om skir, ungdomlig kärlek.

Akademiledamoten Bo Ralph karaktäriserar i förordet dikterna som underhållningslitteratur för de förnämsta kretsarna. Avsikten var enbart att roa och underhålla. De var dåtidens ”kioskvältare”, skriver han med en medvetet anakronistisk överdrift.

Varför är det då intressant att ge ut Eufemiavisorna idag? Till att börja med är det förstås värdefullt att de verk där man för första gången använde latinska bokstäver och skrev skönlitteratur på svenska görs tillgängliga. Alldeles lättlästa är de dock inte. Henrik Willams (för övrigt med rötter i Kalmar, men då hette han Henrik Bruun) har lagt ned ett gediget arbete på kommentarer och ordförklaringar, vilket avsevärt ökar läsbarheten.

Eufemiavisorna har dessutom inspirerat senare kulturyttringar. I den gamla lärdomsskolan lästes exempelvis fortfarande dikten om kungabarnen Flores och Blanzeflor av Oscar Levertin och då och då spelas Stenhammars tonsättning i musikradion. Det är utmärkt att denna del av vårt kulturarv nu publiceras i Atlantis klassikerserie. I det tysta gör Svenska Akademien åtskilliga värdefulla insatser.

Bok

Eufemiavisorna

Textredigering, kommentarer och ordförklaringar av Henrik Williams

Inledning av Bo Ralph

(Svenska Akademien/Atlantis)

Visa mer...