A-kassehöjning gjorde skillnad

Ledare

Det har länge varit en politisk ambition för Socialdemokraterna att 80 procent av löntagarna ska ha 80 procent i ersättning vid arbetslöshet. Nya siffror från organisationen Sveriges A-kassor visar emellertid att det fortfarande är många arbetslösa som inte når upp till denna nivå.

Men siffrorna visar också att det har blivit klart bättre under de senaste två åren. Det beror, framför allt, på att den högsta ersättningsnivån i A-kassan på initiativ av regeringen Löfven höjdes den 7 september år 2015.

Den höjningen var sannerligen på tiden. Senaste gången som taket i a-kassan innan dess hade höjts var tretton år tidigare.

Då, på hösten 2015, innan höjningen hade trätt i kraft, var det bara 25 procent av de arbetslösa som fick 80 procent i ersättning av den tidigare lönen. Tre av fyra löntagare nådde alltså inte upp till målet.

Nu, två år senare, är läget annorlunda. Nya siffror visar att 45 procent av de arbetslösa når 80 procents ersättningsnivå medan 55 inte gör det.

Ser man det för den grupp som är i början av sin arbetslöshet är det till och med en liten majoritet, 53 procent, som kompenseras med åtta av tio förlorade inkomstkronor. Det beror på att den som har varit arbetslös i mer än 200 dagar har en lägre högsta ersättning från a-kassan.

Detta visar att höjningen på hösten för två år sedan har gjort skillnad. Framför allt har reformen betytt mycket för de enskilda människor som drabbas arbetslöshet.

De har fått ett lite bättre ekonomiskt utrymme jämfört med tidigare. Säkert finns det också åtskilliga som på detta sätt har sluppit att söka ekonomiskt bistånd hos sin kommun, vilket i sin tur har inneburit en lättnad i de kommunala ekonomierna.

Men himlen är inte fri från moln. Fortfarande är det alltså ungefär hälften av löntagarna som inte har en acceptabel ersättning från a-kassan vid arbetslöshet. Ofta är det i grupper med förhållandevis hyggliga månadsinkomster som det finns många så kallade underförsäkrade.

Det lär inte räcka med att bara, som A-kassorna anser, indexera ersättningen – alltså se till att nivån ska följa löne- och prisutvecklingen.

Ska man nå 80 procent i ersättning för 80 procent av löntagarna kommer regeringen att aktivt behöva höja taket fler gånger. Det kommer säkert att vålla politisk strid. Redan finns det starka borgerliga krav på att sänka a-kasseersättningen från dagens nivå.

Men det är en strid som arbetarrörelsen får föra, och då gärna i den kommande valrörelsen. Ett besked om en fortsatt a-kassehöjning i det socialdemokratiska valmanifestet 2018 vore alltså mycket välkommet.

Peter Akinder