Alla barn har rätt till kunskap

Ledare Artikeln publicerades

Svensk socialdemokrati påverkades länge av Stellan Arvidssons reformarbete på skolområdet.

Arvidsson räknades som Grundskolans fader i Sverige efter kriget. Han var personlig vän med Tage Erlander som handplockade Arvidsson till skolkommissionen 1946-48.

Arvidssons och hans hustrus Britta Stenholms reformarbete för en modern grundskola är det få som kommer ihåg idag. Själv är jag präglad av den klassöverskridande grundskolan på 60- och 70-talet. Och då menas inte skolklasser utan samhällsklasser.

I klassrummen möttes elever från alla socialgrupper. Metallarbetarens son och direktörens dotter. Den gemensamma skollunchen ska inte heller underskattas som klassöverbryggande. Men det var också en skola med kristendomsundervisning som senare blev religionsundervisning. Jag har aldrig begripit varför jag skulle lära mig psalmverser utantill i låg- och mellanstadiet. Men så var det under mina första skolår

När friskolorna startade på 90-talet var det många som hade förhoppningar att de skulle bidra till mer kunskaper och mångfald i skolan. Att dessa friskolor också innebar en ökad segregation blev mer synligt ju fler friskolorna blev. Även vinstintressen kom in och skolkonkurser inträffade. Det var naturligtvis ohållbart.

Samtidigt har svensk skola tappat i resultat i internationella jämförelser. Om förhoppningarna på skolreformerna var flummiga under många år har svensk skola idag utvecklats till mer stress och press på eleverna. Pendeln har svängt. Ett makalöst blankettraseri för lärarna har brutit ut på undervisningens bekostnad.

Socialdemokratin tappade under många år problemformuleringsprivilegiet i utbildningspolitiken. Kunskapsskolan ställdes mot flumskolan.

Liberalerna och Jan Björklund har trots sina tillkortakommanden under åtta år som utbildningsminister fortsatt att angripa denna flumskola. Med tanke på partiets tapp i opinionen har han inte varit framgångsrik. Socialdemokraterna har ofta motvilligt accepterat betyg i lägre åldrar.

I veckan presenterade s-statsråden Ardalan Shekarabi (civilminister) och Anna Ekström (gymnasieminister) ett vallöfte att förbjuda religiösa friskolor. Liberalerna vill inte tillåta fler religiösa friskolor. Ska vi tillbaka till den klassöverbryggande skolan och bekämpa segregationen ska de religiösa friskolorna bort. Religiös indoktrinering hör inte hemma i skolan.

Tro får människor göra fritt i våra kyrkor, synagogor och moskéer. Skolan ska förmedla kunskaper byggda på fakta. Men det kan inte hindra att vi har ett arv i kristendomen att beakta i skolundervisningen. Det är inte troligt att förbud mot religiösa friskolor (majoriteten är kristna) kommer påverka valrörelsen eller valresultatet. Skolans problem är större än så. De muslimska friskolorna är få.

De stora problemen i skolan är utslagningen från skolan. Alla barn har rätt till kunskaper. Det måste skolan klara av.

Hans Bülow

Kolumnisten är politisk chefredaktör, S, för Sydöstran