Barnavdrag ovanpå barnbidrag? Nej tack

Ledare Artikeln publicerades

Varför betalar vi skatt egentligen?

Svaret kan tyckas självklart – för att skatterna betalar sjukvård, och skola, och barnomsorg, och äldreomsorg, och vägar, och pensioner, och poliser, och en hel del annat som folk behöver här i livet.

Och som vi skulle fått lov att betala för på annat sätt, om det inte var så att vi betalade dem över skatten.

Men denna enkla insikt, att skatterna betalar något och att detta ”något” måste krympas om man betalar in mindre till dem, verkar vara fullkomligt omöjlig för borgerligheten att få in i huvudet.

För trots den i dag mycket påtagliga underfinansieringen av sådant som sjukvård, järnvägsunderhåll, pensioner, äldreomsorg och poliser, fortsätter man envetet att föreslå den ena skattesänkningen efter den andra.

Utan några som helst resonemang om konsekvenserna. Eller alternativa finansieringsformer. Tvärtom utlovas ofta nya resurskrävande förbättringar i samhällstjänster som börjat kärva som följd av den resursbrist tidigare skattesänkningar medfört.

Så nu föreslår KD ett särskilt jobbskatteavdrag för barnfamiljer med 500 kronor per förälder varje månad. Och C vill ha ett särskilt glesbygds- avdrag, som gör att kommunalskatten i glesbygdskommuner kan sänkas.

Skattebortfallet ska ersättas med statsbidrag. För det är orättvist att glesbygdsbor betalar högre skatt och ändå får sämre kommunal service.

Det senare kan man i och för sig hålla med om. Dock gör ju inte C-förslaget något åt denna den sämre servicen; den förblir lika dålig. C-förslaget innebär inte att kommunerna får mer pengar, bara att en del av kommunalskatten ersätts av statsbidrag.

Och om man ser till det som genererat de stora konflikterna i kommuner med vikande befolkningsunderlag så är det resursbristerna, inte skattenivån. Det handlar om skolor, eller vårdcentraler, eller förlossningssjukhus som måste läggas ner, om skolskjutsar som dras in, om personalbrist i äldreomsorgen och poliser som finns många tiotals mil bort när något händer.

Skattesänkningar lär inte göra det enklare att göra något åt de bristerna.

Det är en sannolikt nödvändig lösning på dagens kommunala finansieringsproblem att staten i praktiken tar över en del av kostnaderna via en ökning av de generella statsbidragen. Men om det ska ge bättre samhällsservice måste det förstås handla om ett nettotillskott av pengar – inte bara om en kompensation för skattesänkningar.

Vad ska man då säga om KD-förslaget?

Det finns överslagsvis 1,1 miljoner barnfamiljer i Sverige. 1/5 består av en ensamstående förälder, motsvarande ca 220 000 personer. Resterande tvåföräldrafamiljer blir ca 780 000, eller 1 560 000 personer. Sammanlagt blir det i runda tal 1 780 00t personer som blir berättigade till det särskilda barnavdraget

Eller ca 10,7 miljarder i skatteförluster.

I praktiken handlar det om att utöver barnbidraget också ge barnfamiljerna ett särskilt barnavdrag. Varför det? Varför inte höja barnbidraget direkt, om man tycker att barnfamiljer behöver mer ekonomiskt stöd?

Och varför ska bidraget ska räknas per förälder i stället för per barn? Det är ju när barnen kommer som familjekostnaderna stiger, föräldrarna är ju redan på plats.

Och för det tredje: så gott som alla barnfamiljer är nettomottagare inom välfärden, dvs. får tillbaka mer i form av samhällstjänster än vad de betalar in i skatt. Kraftigt subventionerad barnomsorg, gratis barntandvård, inga eller kraftigt subventionerade patientavgifter, helt avgiftsfri skola, barnbidrag, möjlighet till bostadsbidrag vid lägre inkomst – och så vidare.

Att ovanpå det lägga ett generellt skatteavdrag är, med all respekt för barnfamiljerna, inte rimligt. Det kan finnas skäl att se över stödet för ensamstående föräldrar i låglönejobben (det är en vanlig orsak till barnfattigdom). Det kan finnas skäl att göra något åt underfinansieringen av barnomsorgen. Det finns definitiv skäl att se över stödet till föräldrar med funktionshindrade barn.

Men generella skattesänkningar, helt oberoende av familjeekonomi – nej.

Det finns mer angelägna behov att använda nära 11 miljarder kronor till.