Bra att parter och regering är ense om etableringsjobben

KOLUMN Artikeln publicerades
LO:s vice ordförande Therese Guovelin, Unionen-ordförande Martin Linder, arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S), Anders Weihe förhandlingschef på Teknikföretagen och Stefan Koskinen förbundsdirektör för Almega presenterade en överenskommelse om etableringsjobb för nyanlända på en pressträff i Rosenbad på måndagen.
Foto:Hossein Salmanzadeh/TT
LO:s vice ordförande Therese Guovelin, Unionen-ordförande Martin Linder, arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S), Anders Weihe förhandlingschef på Teknikföretagen och Stefan Koskinen förbundsdirektör för Almega presenterade en överenskommelse om etableringsjobb för nyanlända på en pressträff i Rosenbad på måndagen.

Den svenska modellen fungerar på arbetsmarknaden. I veckan presenterade arbetsmarknads- och etableringsministern Ylva Johansson, S, ett förslag om etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända flyktingar.

Bakom förslaget står parterna på arbetsmarknaden och förhoppningen är att reformen skall ge 10 000 etableringsjobb. Att parterna förhandlat fram förslaget tillsammans med regeringen och Ylva Johansson borde innebära att förslaget blir lag och verklighet nästa år.

Men det är inte säkert. Den borgerliga oppositionen har från början varit mot förslaget om etableringsjobb. Sådana jobb blir för dyra för skattebetalarna och staten, tycker borgarna. Det är bättre att sänka lönerna för att långtidsarbetslösa och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden.

Att sänka löner och skapa ett nytt låglöneproletariat är naturligtvis inte förenligt med den svenska modellen. Det vet också svensk fackföreningsrörelse.

Blir det regimskifte med hjälp av Sverigedemokraterna stoppas etableringsjobben efter valet i höst. En borgerlig/moderat arbetsmarknadsminister vill administrera något som kallas inträdesjobb och är en helt annan modell.

Hur dessa inträdesjobb ska bli politiskt möjliga om parterna också ska vara med i processen är svårt att förstå.

Etableringsjobben är också tänkt som en reform för att lösa matchningsproblemen på arbetsmarknaden. De som får ett etableringsjobb ska efter två år ha stora möjligheter till ett fast jobb hos samma arbetsgivare. Det är de avtalsslutande parternas förhoppning.

EU ska också ge sitt godkännande innan det blir ett skarpt beslut i riksdagen. Idag är cirka 20 procent av de utrikesfödda arbetslösa.

Det är uselt med tanke på att svensk ekonomi är stark och reformutrymmet är stort. Parterna och regeringen är överens om att arbetsgivarens kostnad ska stanna vid 8 400 kronor i månaden. Den statliga individersättningen uppgår till högst 9 870 kronor per månad.

Subventionsgraden för de nya etableringsjobben ligger på drygt 50 procent. Från arbetsgivarsidan värdesätter man enkelheten i regelverket.

Kollektivavtal ska gälla och en nämnd ska tillsättas som bevakar att inte anställningsformen missbrukas av mindre seriösa arbetsgivare. Ett etableringsjobb innebär också att den anställde får utbildning på jobbet.

Det är ingen tvekan om att parterna haft ett stort inflytande på hur reformen skall fungera. Parterna tar ett stort ansvar för att bryta utslagningen och arbetslösheten bland långtidsarbetslösa och nyanlända flyktingar.

Reformen visar att den svenska modellen fungerar.

Hans Bülow

Kolumnisten är politisk chefredaktör, S, för Sydöstran