Centern, skatterna och glesbygden

Ledare
Centerpartiets Annie Lööf har drivit på för skattesänkningar. Men konsekvenserna är mest bristande resurser i välfärden.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Centerpartiets Annie Lööf har drivit på för skattesänkningar. Men konsekvenserna är mest bristande resurser i välfärden.

Centern har just stolt meddelat att man fått igenom en särskild skattesänkning för invånarna i vissa glesbygdskommuner i norr. Hela 137 kronor i månaden.

Tydligen ska det ses som kompensation för bristande samhällsservice. Som 20 mil till närmaste sjukhus, nedlagda skolor och otillräcklig äldreomsorg. Kanske också för sådant som nedlagda arbetsförmedlingar och 25 mil till närmaste polisstation.

Centern, för alla sina ambitioner att framstå som glesbygdens främsta vän i politiken, har uppenbart inte fattat hur glesbygdsproblemen faktiskt ser ut. 137 kronor i månaden är ingen som hest kompensation för de problemen, än mindre någon lösning på dem.

Samtidigt planeras nu – med Centern som en av de pådrivande – för en skattesänkning som ger landets 350 000 högst avlönade en skattesänkning på i genomsnitt nära 1 500 kronor. I månaden.

Vad den är tänkt att kompensera för?

Dessa högavlönade bor till dominerande del i kommuner med väl utbyggd samhällsservice och ofta låg kommunalskatt, de kan fullt ut utnyttja de allt generösare skatteavdragen för privata hushållstjänster, de har fått sänkt fastighetsskatt, de har sluppit förmögenhetsskatten - och har fått stora skattesänkningar via de fem jobbskatteavdragen.

Räcker det inte?

Den avskaffade värnskatten påstås stimulera arbete, utbildning och företagande. Alltså exakt samma argument som åberopats för samtliga jobbskatteavdrag.

Är det inte litet konstigt?

Antingen stämmer det att jobbskatteavdragen fått folk att arbeta mer, utbilda sig mer och starta fler företag – och varför behövs det då en skattesänkning till?

Eller också har avdragen inte haft några särskilda effekter för sysselsättningen och arbetsviljan bland de högavlönade. Och varför ska då den avskaffade värnskatten få det resultatet?

Det går inte att utvärdera effekterna av jobbskatteavdragen, eftersom man inte kan veta vad som skulle ha hänt utan dem.

Men man kan konstatera att förändringarna i sysselsättning inte avviker annat från den utveckling man kan vänta sig med hänsyn till konjunkturer och befolkningsförändringar.

Möjligen har avdragen påverkat kurvorna marginellt, men i så fall till en oerhört hög kostnad. Där pengarna kunde använts betydligt mer effektivt.

För till jobbskatteavdragets effekter hör ju en tydlig underbemanning av välfärdssektorn, eftersom de ekonomiska resurserna krympt.

Ett stort antal välfärdsjobb jobb vi kunde haft har helt enkelt aldrig uppstått.

Det räcker alltså inte med att folk – eventuellt – vill jobba mer när skatterna sänks. Det krävs också att det faktiskt finns jobb att få…