En förbättrad sjukförsäkring

Ledare Artikeln publicerades
Sjuka blir inte friskare för att de fattigare. Därför är det utmärkt att regeringen vill höja taket i sjukförsäkringen, och börja återställa principen om inkomstskydd.
Foto:JONAS EKSTRÖMER / TT
Sjuka blir inte friskare för att de fattigare. Därför är det utmärkt att regeringen vill höja taket i sjukförsäkringen, och börja återställa principen om inkomstskydd.

Till de förbättringar av välfärdspolitiken som regeringen redan aviserat läggs nu ytterligare en: taket i sjukförsäkringen höjs. Cirka 275 000 personer kommer med det att få höjd sjukpenning.

Moderaterna är, föga förvånande, kritiska: det kommer att leda till att fler sjuka väljer att leva på ”bidrag” – som Moderaterna alltid väljer att kalla socialförsäkringarna – i stället för att gå tillbaka till arbetet.

De samma sak när taket i a-kassan höjdes för två år sedan. Folk skulle gå hemma med bidrag i stället för att söka jobb, och arbetslösheten skulle öka.

Det gjorde den inte. Den minskade.

För det är helt andra faktorer än nivån på a-kassan som är centrala för sysselsättningen. Tillgången på jobb, till exempel. Och de arbetslösas kvalifikationer, jämfört med de krav arbetslivet ställer.

Finns det för få jobb hjälper det inte att sänka arbetslöshetsersättningen; det blir inte fler jobb för det.

Snarare färre, faktiskt. Många arbetslösa med dålig ekonomi är detsamma som sjunkande efterfrågan på varor och tjänster – vilket betyder att ännu fler jobb försvinner.

Och om de arbetslösa har för låg utbildning för att klara de jobb som finns – ja, då hjälper det inte heller med låg a-kassa.

Det som hjälper är möjligheterna att bättra på kvalifikationerna, till exempel genom yrkesutbildning.

Exakt samma resonemang gäller om sjukförsäkringen. Folk blir inte friskare för att ersättningen försämras. Det är helt andra faktorer som avgör – behandling, terapi, rehabilitering. Som alltsammans har större chans att lyckas, om den sjuke inte samtidigt stressas av oro för ekonomin.

Ersättningsnivån kan spela roll för beslutet att gå till jobbet eller stanna hemma vid vardagskrassligheter som huvudvärk eller förkylning.

Men det finns inga egentliga belägg för att de spelar roll för långa sjukskrivningar. Alliansregeringens försämringar av ersättningen vid längre sjukfrånvaro, och den tidsgräns som sattes för sjukskrivningarna, fick på sin höjd marginell effekt för långtidssjukas återvändande till arbetslivet.

Det som hände var att ett antal icke-friska personer flyttades från försäkringskassan till arbetsförmedlingen för rundgång i diverse arbetsmarknadspolitiska program. Andra försvann ur välfärdssystemen.

Korttidssjukskrivningarna minskade initialt, för att efter några år vända uppåt igen. Och enigheten är stor om att det har att göra med faktorer i arbetslivet.

Som inte heller de förändras till det bättre om man ekonomiskt bestraffar dem som drabbas. För att få ner sjukskrivningarna måste man – precis som när det gäller arbetslösheten – ta itu med de faktorer som orsakar dem.

När det gäller sjuktalen handlar det, som sagt, i mycket om faktorer i arbetslivet. Det är uppenbart att mycket här har förändrats till det sämre, både i form av hårdare tempo, mer otrygga anställningsvillkor och, i vissa branscher, slarv med säkerheten i arbetsmiljön.

Men det är också uppenbart att det litet för ofta brister i möjligheterna till rehabilitering. En färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) pekar på stora brister i Försäkringskassans hantering av den s.k. rehabiliteringskedjan, det vill säga uppföljningen av sjukskrivningar längre än 90 dagar. Bland annat, menar inspektionen, är kontakten med den sjukskrivnes arbetsgivare dåliga.

En kritik som också Svenskt Näringsliv instämmer i.

Bristerna har, möjligen, något att göra med Försäkringskassans allmänt ansträngda resurser.

Den sammantagna bilden är mycket tydlig: det är inte nivåerna i sjukförsäkringen som orsakar dagens sjuktal. Det är ett antal faktorer som kan kallas samhälleliga: pressen i arbetslivet, sämre arbetsmiljöer, neddragningar inom den offentliga sektorn.

Och som alla, någonstans, har att göra med en utveckling som drivits på av moderat politik…

Det är utmärkt att regeringen vill höja taket i sjukförsäkringen, och börja återställa principen om inkomstskydd.

Men det finns en hel del till att göra.

Som handlar om mer än själva försäkringen.