En kuliss av handlingskraft

Ledare Artikeln publicerades
Justitieminister Morgan Johansson (S) bör akta sig för att åter skärpa terroristlagarna. Tidigare försök har varit misslyckade och risken för samma resultat den här gången är uppenbar.
Foto:Claudio Bresciani/TT
Justitieminister Morgan Johansson (S) bör akta sig för att åter skärpa terroristlagarna. Tidigare försök har varit misslyckade och risken för samma resultat den här gången är uppenbar.

Kulisspolitik. Det är vad både regeringen och ­oppositionen sysslar med när man vill göra ytterligare skärpningar av terroristlagarna.

Den här gången är det deltagande och samröre med terrororganisationer som ska kunna bli straffbart. Risken är uppenbar att ett nytt juridisk missfoster kommer att födas ur den politiska viljan att markera handlingskraft mot terrorism.

Denna vilja är givetvis både naturlig och vällovlig. Självklart ska allt som är rimligt och möjligt göras för att stoppa terrorismen.

Men när det gäller lagstiftningen har politikerna mer än en gång trillat över gränsen till det orimliga och omöjliga.

Det senaste exemplet är förbudet mot terrorresor. Det var en mycket uppmärksammad lag som enligt förespråkarna skulle få en stor betydelse för möjligheterna att bekämpa terrorism.

En och annan påpekade problemen med att skilja en resas ändamål från en annan resas ändamål, men lagen drevs ändå igen.

Resultatet vet vi nu: ställer man rättssäkra krav på domar är det närmast omöjligt att fälla någon för terrorresor.

Ingen har dömts enligt denna lag som när den genomfördes ansågs både brådskade och nödvändig.

Misslyckandet med lagen mot terroristresor har dock inte avskräckt svenska politiker från att satsa på nya friska misslyckanden. Nu är det alltså deltagande och samröre med terrororganisationer som ska bli olagligt.

Brottslighet genom medlemskap är något man redan utrett när man ville komma åt kriminella MC-gäng.

Då var slutsatsen att en kriminalisering av medlemskap riskerade att ”träffa förfaranden som helt saknar straffvärde”. Det vill säga att man inte vill sätta folk i fängelse som kanske var en del av Hells Angels, men faktiskt bara ägnade sig åt att köra motorcykel.

Man kan undra vad som ändrat sig sedan dess. Risken är att det bara är det politiska klimatet – behovet av en kuliss av handlingskraft.

En lag mot deltagande och samröre med terrororganisation kommer att vara full med definitionsproblem.

Läs bara vad utredaren, justitierådet Stefan Johansson skriver om deltagande: ”För att det ska röra sig om deltagande i en viss terroristorganisations verksamhet måste det finnas en sådan anknytning till organisationen att man kan tala om ett deltagande i dess verksamhet. Deltagandet ska ingå som en naturlig och integrerad del i terroristorganisationens verksamhet.”

Vad är en ”naturlig och integrerad del” i en terrorgrupp? Kan det vara något annat än att man deltar i och allra minst förbereder brott? Och är i så fall inte det redan kriminellt?

Begreppet ”samröre” är naturligtvis ännu vagare. Den riktar sig mot att man utan att vara medlem in en terrorgrupp hanterar vapen, ammunition, sprängmedel och liknande för dess räkning.

Låter det inte som grovt vapenbrott, oavsett för vems räkning man hanterar vapnen?

Man ska också kunna straffas för att tillhandahålla transportmedel, annan liknande utrustning, lokal eller mark.

Problemet med det är givetvis att polisen kommer att bli tvungen att bevisa att icke-medlemmen visste att hen ordnade fram saker till en terrorgrupp. De brukar inte annonsera för utomstående vad de är och att hyra ut eller sälja fordon eller lokaler är ju inte förbjudet.

Vaga lagar är dåliga lagar. Det finns åtminstone två omedelbara faror med dessa lagförslag:

1. att folk döms som terrorister trots att de inte gjort något olagligt eller haft kännedom om det utan bara rört sig i en krets personer där någon eller några varit terrorister.

2. att myndigheternas (polisen och säkerhetspolisens) möjligheter att få kontakt med avhoppare och informatörer minskar, för vem går till polisen och berättar om terrorism om bara det faktum att man tillhör samma grupp som de man berättar om kan leda till fängelse?

3. att övervakningen av medborgare med ”hemliga tvångsmedel” (avlyssning, kontroll av internettrafik) ökar eftersom polisen föreslås få sådana befogenheter i de här lagförslagen.

Justitieminister Morgan Johansson bör tänka efter så att hans försök till handlingskraft inte återigen bara blir en kuliss. För bakom den finns i så fall bara mer av övervakning av medborgarna, rättsosäkerhet och fortsatt få gripna verkliga terrorister.