Framåt för Socialdemokraterna

Ledare ,
Får man tro SCB:s mätning går Socialdemokraterna starkt framåt med 2,2 procentenheter. Partiet hamnar på 30,5 procent.
Foto: Jonas Ekströmer / TT
Får man tro SCB:s mätning går Socialdemokraterna starkt framåt med 2,2 procentenheter. Partiet hamnar på 30,5 procent.

När SCB:s stora partisympatiundersökning publicerades på tisdagen var resultatet, egentligen, mest intressant utifrån vilka partier som har anledning att mest välkomna respektive frukta ett eventuellt extraval.

Resultatet i en mätning så här tidigt in i mandatperioden säger nämligen mycket litet om hur nästa ordinarie val år 2022 kommer att sluta.

Däremot kan SCB:s mätning ge en indikation av resultatet i ett eventuellt extraval precis på andra sidan årsskiftet. Vilket i sin tur också kan påverka hur nervösa partier och partiledare kan komma att agera i de pågående regeringsdiskussionerna i riksdagshuset.

Trots några stökiga månader i politiken är det inga dramatiska förändringar i väljarkåren som kommer till uttryck i SCB:s mätning.

Men Socialdemokraterna går tydligt framåt med 2,2 procentenheter. Partiet hamnar åter över 30 procent.

Historiskt sett är det självfallet ett mycket svagt resultat. Men det är en framryckning som vid ett möjligt extraval om några månader innebär förhoppningar om ett resultat klart över utfallet i senaste riksdagsvalet.

Uppenbarligen finns det hos många väljare en känsla av att Stefan Löfven (S) hittills har hanterat stöket i regeringsfrågan bäst och mest förtroendeingivande.

Framåt sedan valdagen går även Sverigedemokraterna, fast bara med blygsamma 0,8 procentenheter. 18,3 är visserligen olustigt högt, men är nog ändå lägre än vad många hade räknat med.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som sedan valdagen gör statistiskt säkerställda framryckningar. Förmodligen är S och SD också de partier som har minst anledning att vara rädda för ett eventuellt extraval.

Däremot säger resultatet ingenting om väljarnas reaktion på Centerpartiets och Liberalernas öppning för att släppa fram en S-ledd regering, eftersom SCB:s insamling av material var avslutad innan Lööf och Björklund öppnade den dörren.

På den borgerliga kanten är det inte särskilt muntert. Inget alliansparti går framåt.

Minskar sedan valdagen gör Liberalerna och Kristdemokraterna.

Trots Ebba Busch Thors sturska attityd i regeringsfrågan och den nyligen publicerade förtroendemätning som visade ett ökat stöd för henne som person tappar partiet och noterar på 5,4 procent.

Eftersom Moderaterna samtidigt, statistiskt sett, ligger kvar på dryga 19 procent kan man knappast hävda att det finns någon starkt efterfrågan i väljarkåren på en högerregering med M och KD; med stöd av Sverigedemokraterna.

Extremalliansen har alltså inte fallit väljarkåren på läppen.

För Liberalerna och Miljöpartiet skulle läget inför ett näraliggande extraval vara ytterst prekärt.

Jan Björklunds parti har på bara några månader förlorat var femte väljare och är nu nere på 4,3 procent. Miljöpartiet tappar också och skulle vid ett val idag landa på 4,0 procent.

Det betyder att dessa partier allvarligt skulle riskera att ramla ur riksdagen vid ett extraval i närtid. Vågar de verkligen agera på ett sådant sätt att de medverkar till ett nytt möte med väljarna?

Varken Vänsterpartiet eller Centerpartiet noterar några statistiskt säkerställda förändringar jämfört med väljarnas val i september.

Omsatt i ett valresultat skulle de rödgröna tydligt utöka sin ledning gentemot fyrpartialliansen. Övertaget är nu faktiskt större än fem procentenheter.

Faktum är att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet även utan Miljöpartiet är större än de fyra allianspartierna.

Vilket, möjligen, är en antydan om hur väljarna vill se att regeringsfrågan blir löst. Nämligen att Stefan Löfven (S), som både företräder det största partiet och den största partikonstellationen, bör bli regeringsbildare.